"Där man bränner böcker, bränner man till slut även människor" Skrev den tyske författaren Heinrich Heine (1797-1856). Orden besannades, när de nazistiska bokbålen avlöstes av människobål.
När den dansk-svenske fjolleprovokatören Rasmus Paludan får tillstånd att bränna Koranen utanför turkiska ambassaden i Stockholm, åberopande yttrandefriheten i vårt land, är detta inget annat än ett rättshaveri.
Tillståndet var en i diplomatisk mening "ovänlig handling" mot Turkiet. Det var dessutom, och inte minst, en ovänlig handling mot dem som tillhör den muslimska tron. Undertecknad tror nämligen på de gamla kungsorden "Låt var och en bli salig på sin fason".
Det finns i svensk polisiär lagstiftning tillräckligt mycket att gå på, för att kunna ha förhindrat det skedda.
Skulle hr. Kristersson, med hänvisning till yttrandefriheten, tillåtit någon att bränna Bibeln utanför Domkyrkan i Strängnäs i samband med hans hustrus prästvigning? Jag betvivlar det starkt.
Jag har känt och känner många muslimer, som arbetar hårt och ärligt för sig själva och vårt land. De är arga, men framför allt ledsna. Men i den politiska härdsmältan i Stockholm, får man väl pigga upp sig med "Ålefiskarns vals".
Lars Lindh
Varberg