Svar
till Stig Agnåker, Ulla Rickardsson och Markus Svensson
Representanter för C och S reagerade på min insändare om kyrkovalet när jag ifrågasätter att partier ställer upp som nomineringsgrupper. Min kritik gällde inte om förtroendevalda gör ett gott jobb eller inte. De förtroendevalda jag har glädjen att arbeta med gör ett mycket gott jobb. Jag delar åsikten att kyrkans förtroendevalda kan det demokratiska hantverket och är till god hjälp i allt det praktiska arbetet. Detta gäller oavsett vilken nomineringsgrupp de tillhör. Det jag ifrågasätter är att politiska sekulära partier bildar nomineringsgrupper, d v s att Svenska kyrkan styrs av politiska partier. Naturligtvis är de som kandiderar för ett parti medlemmar i Svenska kyrkan, men de sitter på mandat av sitt parti till skillnad från de icke partibundna nomineringsgrupperna. Det är partiet som formulerar deras kyrkopolitik och vilka frågor som ska drivas. Ickekonfessionella politiska partier styr alltså över och formulerar kyrkans liv, tro och bekännelse. Det är unikt i världen och helt orimligt. De som kandiderar i kyrkovalet för sitt parti kan förstås självklart istället bilda nomineringsgrupp utan partistöd på samma villkor som alla andra nomineringsgrupper och med sitt medlemskap och engagemang i Svenska kyrkan som grund och utgångspunkt. Inte konstigare än styrelseuppdrag i scoutförbund och idrottsförening. Kort sagt gärna socialdemokrater, centerpartister och andra kyrkopolitiskt engagerade människor i Svenska kyrkans beslutande organ, men inte på mandat av sina partier. Sådant hör inte hemma i en fri kyrka.
Min fråga till de partier som ställer upp i kyrkovalet är om partiet delar Svenska kyrkans bekännelse och grundläggande dokument sammanfattat i t ex trosbekännelsen? Alltså inte om enskilda medlemmar gör det, utan om partiet står för det som Svenska kyrkan står för och delar kyrkans tro. Om det verkligen skulle vara så, är det viktigt att kommunicera det till alla sina medlemmar av annan trosuppfattning. För mig handlar om det om en tydlighet och en ärlighet.
Markus Leandersson
präst i Svenska kyrkan