Läser insändare efter insändare, skrivna av er 70+are som känner er kränkta av de restriktioner som gäller i coronapandemin. Hur tänker ni? Tror ni att hela samhället är i någon slags maskopi mot er? Är det verkligen så svårt att acceptera att kroppen åldras även om man är frisk, vital och ung i sinnet? Om ni undrar vad restriktionerna grundas på så är det enkelt att gå in på Folkhälsomyndighetens hemsida för att hitta information (för det verkar ni ju inte ha gjort hittills). Där står bland annat att:
”Den som är 60–70 år har dubbelt så hög risk att bli allvarligt sjuk, jämfört med någon som är 50–60 år.
Den som är 70–80 år har fem gånger högre risk att bli allvarligt sjuk, jämfört med den som är 50–60 år.
Risken är störst för den som är över 80 år. Då är risken för att bli allvarligt sjuk tolv gånger högre än för en person som är 50–60 år.”
Det är fullt begripligt att det här är jättetufft för er vitala 70+are som är vana vid ett socialt och aktivt liv, men sluta tyck synd om er själva. Det här är verkligen inte kul för någon och alla vill vi bara att den här mardrömstiden ska vara över.
Trött sjuksköterska