Aktivisten fotobombar - mitt i TV-dansens virvlar - och våtmarkerna kommer åter i fokus? När program-störarna önsketänker bli det resultatet. I praktiken kan utgången dock bli en helt annan.
Kontraproduktiva klimatprotester tenderar i stället att spä på polariseringen i samhället. Detta utnyttjas snabbt av klimatskeptiker - vilket ett satirkonto på högerkanten är ett exempel på. En fejkad nyhet – om att en av Let`s Dance-aktivisterna skulle stämma TV4 för att ha fått tänder förstörda av kameramannen – spreds som en löpeld på sociala medier.
Resultatet: En rad personer hånade "våtmarks-idioten".
Att storma en scen eller limma sig på motorvägen må skapa uppmärksamhet – men knappast den gemensamma känsla av förbättringsvilja som den svenska änglamarken behöver. Utsläppen av klimatgaser från utdikade marker är trots allt lika stora som utsläppen från personbilstrafiken - vilket sätter problemet i perspektiv.
Tur då att det – i stillhet och klokhet – pågår projekt i Halland för att återskapa delar av ett förlorat landskap. Resultaten är fantastiska. Insekter, fåglar och fiskar återvänder till gamla tassemarker – så den biologiska mångfalden ökar samtidigt som övergödningen minskas.
Engagerade markägare har fått välbehövliga råd och stöd genom projektet LEVA-Halland. En del har drivits av Falkenbergs kommun - med positiva resultat vilket P4 Halland uppmärksammat i dagarna. Andra delen drivs av Hushållningssällskapet Halland, med bland andra Varbergs tidigare kommunalråd Harald Lagerstedt som åtgärdssamordnare.
- Vi är bryggan mellan lantbrukarna och myndigheterna. Vi vägleder både när det gäller miljöprövning och finansiering. Vi hjälper till att sänka trösklarna för lantbrukarna som vill utföra åtgärder, säger han till Hallandsposten.
Sedan tillträdet har regeringen - som annars fått berättigad kritik för sänkta klimatambitioner och sänkta naturvårdsbidrag - åtminstone förstått att något underlätta våtmarkssatsningar genom att både skjuta till resurser och lova lätta på de komplicerade regelverken.
Engagemang och fler bidrag från såväl EU som regeringen behövs dock. Återställningsarbetet kostar. Och det behövs betydligt smidigare stödsystem.
Men satsningarna lönar sig, på så många sätt. Forskare vid Högskolan i Halmstad kan påvisa att våtmarksprojekt både kan minska torka och förhindra översvämningar – vilket kan bli nog så viktigt i klimatförändringarnas tid.
– En våtmark ser till att du har vatten i kranen, men inte i källaren, sade doktoranden Josefin Nilsson till SVT härförleden.
Naturliga våtmarker suger helt enkelt upp vatten efter stora skyfall. Därför är det extra sorgligt att fokus i stället hamnar på aktivister som suger.
