Den späda lilla kroppen spände sig i protest. Sedan tuppade hon av, med nappflaskan intvingad i mungipan. Och jag tänkte på doktorns råd.
"Slå henne under fötterna så ska du se att hon äter".
Metoden kändes så störd att jag snarast ville smiska till doktorn i stället. För det var så uppenbart att "mjukt våld" inte hjälpte.
Inget hjälpte.
Och nu låg hon där i min famn - på väg att svälta ihjäl.
Paniken steg. Livrädd - men också förbannad - åkte jag till barnakuten. Kanske var det tur att ilskan krävde sin plats. Ångan hölls liksom uppe av frustrationen över alla dessa läkare och barnsköterskor som hade vägrat lyssna.
"Seså. Inga spädbarn svälter ihjäl. De blir hungriga förr eller senare - och då äter de!" var en vanlig kommentar.
Kunskapen om att även mycket späda barn kan drabbas av svåra ätstörningar var mer än bristfällig inom både primär - och sjukhusvård. Åtminstone i början av millenniet.
Min dotter räddades till livet genom tvångsmatning med sond. Ungefär som en del av de unga tjejerna på ätstörningsenheten räddas. Men därefter återstår en oändligt lång resa till normalt ätbeteende. Och i alltför ofta är familjerna utlämnade åt sig själva när den mest akutbehandlingen är avklarad.
Köer, brist på specialistvård, brist på kompetens och personal är delar av förklaringen. Att sjukdomsbilden dessutom är komplex försvårar det hela.
Precis som i min dotters fall finns förklaringen i både kroppsliga och psykologiska faktorer.
- Det kan handla om olika typer av samsjuklighet. Att man förutom en diagnostiserad ätstörning även är deprimerad eller har någon typ av neuropsykiatriskt tillstånd som ADHD eller autism. Även självskadebeteenden och suicidtankar är förekommande, förklarade Anne-Line Solberg nyligen i Aftonbladet. Hon är enhetschef på Ätstörningscentrum barn och vuxna på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Frågan har fått ökat uppmärksamhet i takt med att ätstörningarna har ökat och sjunkit i åldrarna.
– Jag har upplevt under de senaste åren att antalet barn har ökat. Vi har barn som är tio år gamla och det hade vi inte för tio år sedan, säger Ilias Papoulias, överläkare på ätstörningsmottagningen i Varberg till HN.
I Varberg driver Capio ett välrenommerat ätstörningscenter, som tar emot patienter från hela landet. För barn erbjuds familjebehandling i "en läkande miljö", på den plats där barn med tuberkulos en gång kurerades.
Med rätt, individanpassad behandling är prognosen god.
Precis som vid andra sjukdomar är problem med att ge vård god tid ett bekymmer. Resurs- och kunskapsbrist inom exempelvis skolhälsovården bidrar till att det dröjer innan sjukdomen upptäcks och insatser sätts in.
– Vi hade kunnat vara så många fler, alltså färre elever per person i elevhälsan. Då hade vi kunnat göra så mycket mer, säger Ulrika Isaksson till HN.
De omskrivet långa köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin är också ett hinder, som kan bidra till att sjukdomsbilden hinner förvärras innan vården kommer igång.
Men enligt en avdelningschef på ätstörningsenheterna i Halland är ett förbättringsarbete igång. Det ska öka samverkan mellan skolhälsovård och ätstörningsenhet - vilket förhoppningsvis kan bidra till att hjälpa fler sjuka barn.
Samtidigt måste man jobba hårdare med det preventiva arbetet. Även om ätstörningar kan ha flera förklaringar, så finns det klara indikationer på att kroppshets, mobbning och algoritmer i sociala medier är delar av problemet.
En ung tjej som börjar banta för att klasskamrater fällt elaka kommentarer kan sedan fastna i en TIK-tok- bubbla som uppmuntrar till självsvält eller självskadebeteende. Det kan liknas vid den hjärntvätt som sker hos unga mäns som radikaliseras via nätet.
Detta måste alla, skola, föräldrar och samhälle bli mer medvetna om. Som förälder kan man behöva ta striden om att radera en app som påverkar barnets hälsa. Som samhälle måste vi sätta adekvat press på företag likt kinesiska Bytedance som äger TikTok. Anorexi är en sjukdom som kan döda.
