Brist på praktikplatser hindrar fler ”syrror”

Ledare 7/1. För fem år sen hade tv-serien ”Syrror” premiär på TV4. Där var sjuksköterskorna i fokus och kanske lockade de en och annan sökande till vårdutbildningar. Ett tag var det en allvarlig brist på intresse för vårdyrken, men det har uppenbarligen pandemin ändrat på. Inför vårterminen 2021 har andelen sökande ökat med 30 procent från förra året. 2000 fler än våren 2020 vill alltså utbilda sig till sjuksköterska. Toppenbra, förstås.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|
STOCKHOLM 20160302
Ett sjukhusdrama är en av höstens satsningar i TV4. Men den här gången är det inga läkare som står i fokus. I "Syrror" delar i stället fyra sjuksköterskor på huvudrollerna. På bilden skådespelarna Tanja Lorentzon och Jeanette Holmgren. 
Foto: Janerik Henriksson / TT / Kod 10010
STOCKHOLM 20160302 Ett sjukhusdrama är en av höstens satsningar i TV4. Men den här gången är det inga läkare som står i fokus. I "Syrror" delar i stället fyra sjuksköterskor på huvudrollerna. På bilden skådespelarna Tanja Lorentzon och Jeanette Holmgren. Foto: Janerik Henriksson / TT / Kod 10010 Bild: Janerik Henriksson/TT

Men det finns ett allvarligt systemfel: det finns inte kapacitet att ta emot mer än några fler på utbildningarna eftersom den verksamhetsförlagda utbildningen, i folkmun kallad praktik, inte har tillräckligt med platser. Därför kan bara några fler än förra året tas emot på utbildningarna. Detta samtidigt som vården skriker efter personal och den personal som jobbar är helt slutkörda.

Det är närmast skandal att det ska hänga på praktiken. För att få en lärorik och givande praktik krävs det handledare och det är uppenbarligen svårt att få tag på. Att det är svårt i pandemitider är lätt att begripa, men det här är ett problem som funnits länge. Det är regionerna som ska tillhandahålla den verksamhetsförlagda utbildningen men där går man på knäna och har inte möjlighet att avsätta tid för handledning. Då blir det ett moment 22; regionerna har brist på sjuksköterskor och när de får möjlighet att utbilda fler klarar de inte av det.

ANNONS

Talespersonen på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, säger till radions Ekot att vården har förändrats och bedrivs inte bara på sjukhusen utan även ute i primärvården och äldreomsorgen. Jo, visst har vården förändrats, det är liksom inte 1950-talet längre. I den utmärkta danska tv-serien Sjuksystrarna på Fredenslund är det 50-tal och all vård bedrivs på sjukhuset Fredenslund. Men svensk sjukvård numera bedrivs på flera olika nivåer och på olika platser. Det borde bara vara en planeringsfråga att lösa det, det kan knappast vara ett logistiskt problem att sjuksköterskor ska ha sin praktik på olika platser.

Att regionerna inte har lyckats lösa praktikplatserna fast man har haft många år på sig är allvarligt. Regeringen säger att man gjort sin del, att öka antalet utbildningsplatser, men då krävs det att regionerna gör sin viktiga del. Något annat är att bita sig själv i svansen. Det finns krafter som gärna vill förstatliga vården och det är dumt att ge dem ytterligare argument.

Det är inte ”någon annan” som kan lösa bristen på vårdpersonal, där måste alla instanser ta sitt ansvar. Regionerna måste ta sitt och se till så att studenterna får den utbildning de har rätt till. Att snåla på handledare är mer än dumt. Fråga om någon äldre sjuksköterska kan skjuta upp pensionen för att arbeta särskilt med handledning,

ANNONS
ANNONS