Ledare 6/4. Varbergspolisens larmade redan förra året om dramatisk ökning. Och i Falkenberg har en liknande utveckling observerats. Kokainet, som brukade ses som en dyr festdrog, har blivit allt vanligare.
Årets Grävseminarium, kan nu presentera en utmärkt granskning där sju redaktioner gemensamt kunnat visa en ny bild av spridningen av kokain i Sverige. Exempelvis skildrar Borås tidning (4/4) olika fall som tydligt ger en nyanserad och antagligen också mer rättvis bild av drogen. Rättvis, eftersom den tidigare uppfattningen att kokain främst använts i särskilda kretsar i storstäderna, inte längre gäller. Detta kan vara bra att känna till, inte minst för föräldrar, men också för samhället i stort.
Det BT även visar, är det som polisen gång efter annan påpekar, men som tyvärr ganska regelmässigt avfärdas som skrämselpropaganda: innan tyngre droger som kokain börjar användas, fungerar cannabis som en port till drogvärlden. En värld som dessutom ofta kan innebära ett nytt umgänge med kriminella vänner. Att kokainet hör till vardagen för allt fler, speglas också i Rättsmedicinalverkets statistik.
Förutom risken att dö av en överdos, eller att bli utsatt för brott, göder de som köper kokain, gängvåldet. För bakom de rubriker om skjutningar som vi blivit allt för vana vid att läsa, finns gängen. Gängen som utnyttjar unga (SVT 4/4) till att gömma både vapen och droger, eller så får de yngre agera kurirer eftersom straffen de riskerar är låga jämfört med om äldre gängmedlemmar skulle åka fast. Skjutningarna är enligt avhoppade gängmedlemmar ett sätt för gängen att utmäta drogskulder. Ett liv visar sig inte vara mer värt än 10-50 000 kronor. Tillgången på framför allt unga under 18 som är beredda att utföra morden, sägs vara anledningen. Detta visar hur skevt samhället blir när områden tillåts fortsätta vara utsatta.
De äldre som blir till förebilder för yngre generationer är i nuläget allt för svåra att konkurrera med. Pengar och makt är tätt sammanbundet, och eftersom kokainet har störst vinstmarginal, är det detta som flödar när medelsvensson vill ha guldkant på tillvaron.
Vad de unga som växer upp i utsatta områden främst behöver, är någon som visar dem att det finns andra vägar att ta än den kriminella. Försvarsadvokaten Johan Eriksson uppgav i DN lördag (15/2 2018) något oerhört viktigt: istället för att satsa på hårdare straff borde mer resurser gå till de unga. Det är där skillnaden kan åstadkommas vilket vägval de unga sedan gör.
Visar samhället att det finns där, ger unga stöd och förmedlar ett framtidshopp; är chanserna mycket större att dessa unga klarar av att vända kriminella ryggen. Tvärtom, att myndigheter och kommuner blundar för problemen och låter unga växa upp i utsatthet, har tyvärr gett oss ett av de största problemen vi fortfarande inte lyckats lösa. Och så länge vi ser mellan fingrarna när kokain och andra droger används av allt fler runt omkring oss – så länge tillåter vi gängen och skjutningarna att fortsätta agera livsfarliga förebilder.
