Att stilla njuta av skogens sus kan bli det sista du gör - eller i varje fall din bästa vän. För det brukar vara hunden som triggar vargen att anfalla.
Därför bör du tralla och vissla längs stigen - och om det värsta ändå händer: "ropa, sparka och slå..."
Så lyder råden i broschyren "Om du möter varg" från SLU.
Den är hyperaktuell. Nu löper vargen åter i Halland. Och i övriga Sverige – liksom i andra delar av Europa där vargen länge var utrotad. Likt i Tyskland.
Utvecklingen fascinerar och väcker förtjusning - men också berättigad förfäran. På Gråbens digra, svenska dödslista för hösten står kalv, kviga, hundar - och ett betydande antal får. De ulliga djuren tycks vara särskilt eggande - vargar begår regelmässigt regelrätta lustmord i hagarna.
- Vargen tog sju av mina tio avelstackor. Jag ska inte ha får mer. Det går inte att gå här om nätterna och oroa sig för att vargen ska komma. Det är bara plågsamt, konstaterade en fårbonde nyligen i Ystad Allehanda.
Exemplet är talande. Varghotet verkligt.
"Mängden vargflockar i vissa europeiska regioner har blivit en verklig fara för djurbesättningar och kanske även människor. Jag manar lokala och nationella myndigheter att vidta åtgärder där det är nödvändigt. Nuvarande EU-lagstiftning gör det redan möjligt för dem att göra det"
Så skrev kommissionsordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande för en månad sedan. Hon har satt vargfrågan högt på den europeiska agendan.
"Egenintresset ljuger inte" väser unionens rovdjurentusiaster - och anklagar von der Leyens för maktmissbruk.
Och visst kan kommissionsordföranden ha påverkats av bittra erfarenheter. För ett år sedan dödade en varg hennes ponny i von der Leyens tyska lantegendom.
Att politiker, likt vem som helst, blir mer klarsynta efter personliga upplevelser är inte ovanligt. Många minns kanske när tidigare finansministern Anders Borg deklarerade att hans döttrar hade gjort honom till feminist.
Det betyder dock inte att engagemanget är missriktat. Bönder, jägare och fiskare har under lång tid riktat skarp kritik mot EU:s syn på viltförvaltning.
– Vargen sliter hundratals får i stycken hos de svenska bönderna. Sälen och skarven rensar haven på fisk, och vildsvinen sprider sig så pass mycket i de svenska skogarna att de just nu sprider den afrikanska svinpesten. Detta är ett rejält problem, och politiken på EU-nivå står i vägen för många lösningar. Vi behöver en hållbar förvaltning, markerade Emma Wiesner (C) nyligen i en debatt i Europaparlamentet.
När omständigheter i naturen förändras måste lagstiftningen hänga med.
För stunden överväger Länsstyrelsen i Halland skyddsjakt. Det är bra. Men tyvärr tar beslutsprocessen ofta så lång tid att problemvargen hinner dra vidare innan någon kommit till skott.
Visserligen har djurägare rätt att själva agera – likt när en varg sköts i en hage i Halmstad i våras, eller när jägare fredade sina hundar i helgen i Skåne. Men med ett moderniserat EU-direktiv kunde kanske även Länsstyrelsen dra snabbare.
