Få högtider är väl så starkt förknippade med mat som julen, vilket inte minst återspeglas i film och litteratur. Ett av de mer berömda julborden är förstås det som gick åt vid det stora tabberaset i Katthult. Där bjöds på allt från hackekorv, palt och julskinka till sirapsbröd, ostkaka och risgrynsgröt, men egentligen handlar ju berättelsen mer om godhet och givmildhet än om själva julmaten.
Hos familjen Svensson i Katthult var det nog ingen tvekan om att i stort sett allting var producerade på den egna gården. På den tiden var Sverige självförsörjande på samtliga baslivsmedel, men så är det inte längre. Idag är vi beroende av import på flera livsmedel samtidigt som det ändå finns en stor vilja hos allmänheten att handla svenskt.
I en undersökning från LRF och ICA uppger tre av fyra svenskar att man i stor eller mycket stor utsträckning föredrar svenskproducerade livsmedel framför andra och en lika stor andel uppger att man är beredd att betala något mer för den svenskproducerade maten. Viljan att välja svenskt är alltså stor trots att tiderna är dåliga.
Hur svenska är då våra julbord? Ja, det ser lite olika ut om man ser till självförsörjningsgraden av olika livsmedel. Sannolikheten att det är svensk potatis i Janssons frestelse är väldigt stor eftersom vi är i stort sett självförsörjande på potatis. På griskött har vi en 80-procentig självförsörjningsgrad, så åtminstone fyra av fem julskinkor bör vara svenska.
Äggen på julbordet är till största delen också svenska. Och vörtbrödet, så när som på russinen, eftersom spannmål är en av få produkter där vi är nettoexportörer. Svårare blir det förstås med risgrynsgröten (förutom mjölken), för att inte tala om äpplen, klementiner, apelsiner, fikon och dadlar.
Att välja svenskt handlar inte bara om att kvalitet, djurskydd och öppna landskap, det handlar också om att vi behöver ha en inhemsk livsmedelsproduktion i händelse av kris eller krig. Om vi monterar ner våra lantbruk när gränserna är öppna, så kommer de inte heller att finnas där när gränserna är stängda. Därför är livsmedelsförsörjningen även en strategisk försvarspolitisk fråga idag.
Av den anledningen tryckte centerpartiet på för att få med det som en del i försvarsberedningens slutrapport. Ska Sverige klara sitt försvar är det nödvändigt att ha en stark primärproduktion och en försörjning på såväl reservdelar och konstgödsel som utsäde och foder. Men det mest grundläggande är att det finns goda förutsättningar för näringen så att unga människor vågar satsa på att bli bönder även i framtiden.
Hur gick det då när fattighjonen hade tagit tabberas på all den goda julmaten som egentligen var ämnad för släktingarna från Ingatorp på tredjedag jul. Jo, Emil fick sitta i snickarboden och släkten fick äta stekt fläsk med potatis och löksås. På kvällen skrev Emils mamma i sin blå skrivbok: ”Visst är han egänteligen from den Gåssen fast iblannd tror jag han är skvatt galen”.
Med tillönskan om en from och fridfull jul med god och närproducerad mat på julborden!
