Samtidigt finns det ibland goda skäl till att folk drar öronen åt sig. Exempelvis att de folkvalda inte lever som de lär och ställer helt andra krav på medborgarna än på sig själva.
Inför valet i höst har SVT:s Uppdrag granskning kartlagt samtliga riksdagsledamöters boenden. Enligt nuvarande regler har ledamöter med permanentboende längre bort än 5 mil från riksdagshuset rätt till en övernattningslägenhet i huvudstaden. Meningen med reglerna är att tillförsäkra att landets parlament består av människor med förankring i sin hembygd.
Trots att riksdagsledamöterna redan har en väl tilltagen lön verkar dessa regler innebära en frestelse även för dem som sedan länge bosatt sig i Stockholm att sko sig lite extra på skattebetalarnas bekostnad.
Uppdrag granskning upptäckte till exempel att moderaten Helena Bouveng har en övernattningslägenhet som hon fått genom riksdagen, trots att hon äger ett hus på Värmdö, ungefär tre mil från centrala Stockholm. Bouveng har i en ansökan om strandskyddsdispens intygat att hennes adress är på Värmdö och hennes närmaste familj är skriven där. Själv är Bouveng sedan flera år skriven i Vetlanda hos sin bror. Där har ingen sett till henne på mycket länge.
En annan politiker som verkar ha en märklig boendesituation är socialdemokraten Jörgen Hellman som fram till nyligen var skatteutskottets ordförande. Han är skriven i ett fallfärdigt hus utan godkänt avlopp norr om Vänersborg. Hellman säger att han bor i huset relativt ofta och gör toalettbesök i grannens lada. Men inga grannar känner till honom. Ändå har han fått 700 000 i bostadsersättning för huset.
Hellman har nu avgått från alla sina politiska uppdrag till följd av Uppdrag gransknings avslöjande. Därmed är Socialdemokraterna av med honom. Dessutom inleder riksdagsförvaltningen en granskning. Den 1 juli i år träder även nya regler i kraft som innebär att riksdagen kan återkräva felaktiga utbetalningar från ledamöterna. En skärpning som definitivt behövs.
Grundproblemet är dock varken Bouveng eller Hellman, utan att detta inte är första gången liknande avslöjas. Många minns S-ledaren Håkan Juholts bostadsaffär 2011, där han fått ersättning för sin sambos lägenhet. För tre år sedan kunde DN berätta att flera riksdagsledamöter varit skrivna hos sina föräldrar ute i landet samtidigt som de kvitterat ut tiotusentals kronor för bostäder de delat med sina familjer i Stockholm. Hur mycket de faktiskt bott på sina landsortsadresser var oklart. Att ledamöterna fått ersättning i dessa fall beror på en paragraf som säger att riksdagsledamöter inte behöver vara skrivna där de har sin huvudsakliga dygnsvila.
Det är uppenbarligen ett regelverk som behöver skärpas och förtydligas. Att politikerföraktet växer är inte underligt när vi har folkvalda som gång på gång visar att de på Orwellskt maner anser sig vara lite mer jämlika än andra.
