Nykterhetsrörelsen växte fram i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet och det fanns förstås en anledning till det: folk – främst männen – söp. För hundra år sen, 1922, genomfördes en folkomröstning om att förbjuda rusdrycker. Nej-sidan vann mycket knappt, med bara 50,8 procent av rösterna. Albert Engströms affischbudskap "Kräftor kräva dessa drycker” blev historiskt. Motboken infördes i samma veva, 1917, och avskaffades först 1955. Men det löste folk genom hembränning. Systembolaget som det ser ut idag bildades 1955 men fanns i olika former redan hundra år tidigare.
Inte bara i Sverige var det en kamp mellan förbudsivrarna och förespråkarna. Där Sverige misslyckades att förbjuda lyckades andra länder såsom USA och Kanada. Men det medförde hembränning och smuggling vilket gynnade den organiserade brottsligheten.
Alkohol är ett gift och ger oss sjukdomar, så visst finns det anledning att vara försiktig med intaget. Det vet vi alla, men det har inte hjälpt under årens lopp att myndigheterna varit förmyndare. Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten hänvisar till forskning och det stämmer förstås. Men det finns också forskning i hur man bäst kommunicerar budskap så att människor tar det på allvar. Det verkar myndigheterna helt ha missat.
Är det någon fråga som är känslig i Sverige så är det alkohol. Systembolagets vara eller icke vara, utredningar och långbänkar kring gårdsförsäljning, matkrav i barer för att få sälja alkohol för att ta några exempel. Det är helt sanslöst att Socialstyrelsen inte har kommit längre i sitt kommunikationsarbete. Myndigheten gör sig till åtlöje när man kommunicerar så ”von oben”. Det hjälper inte att man försvarar sig med att rekommendationerna i första hand är skrivna till sjukvården, det gör i princip saken värre. För vården är inte direkt överbemannad och det är redan köer och problem att komma i kontakt med vården när man behöver.
Tobak, alkohol och droger är gifter som gör oss sjuka, men ändå fortsätter vi använda gifterna. Att gå tillbaka till ett förbuds-Sverige, som lyckligtvis varit på tillbakagång de senaste decennierna, är definitivt inte rätt metod.
Det är nog fler som reagerar som gastronomen Edward Blom:
– Jag tycker det är larvigt. Man kan fråga sig om man överhuvudtaget behöver rekommendationer om de är så låga att man inte ens kan genomföra en traditionell middagsbjudning längre, säger han till GP.
I ett Sverige som blivit alltmer kontinentalt i brukandet av alkohol – vi är numera snarare ett vinland än ett brännvinsland – blir det ännu fånigare.
Socialstyrelsen och andra myndigheter behöver ha människors förtroende. Ett land fungerar bäst med hög tillit till staten, något Sverige hittills varit unikt med. Genom ett sådant här oklokt utspel förstör man det över en dag. Det kan få konsekvenser för hela samhället.
