Statistik bygger på att man samlar ihop olika uppgifter och att det är relevant att redovisa dessa data uppdelat på grupper. Av sådan statistik kan man lära sig mycket, men man kan också förledas att tro att verkligheten är annorlunda än vad den är.
Ta detta med den ekonomiska situationen för olika grupper. Det görs undersökningar av svenskarnas levnadsvanor av Statistiska centralbyrån, SCB, där man ställer frågor kring hushållens ekonomi. De får svara på frågan om man har pengar lätt tillgängliga om det skulle behövas, frågan konkret är om man kan få fram 11 000 kronor utan att låna eller be om hjälp. Nästan 20 procent saknar en sådan marginal i sin ekonomi. Man får också svara på frågor om man har haft ekonomiska problem eller ekonomiska svårigheter, vilket handlar om att man har kommit efter med betalningarna till exempel av hyra eller kontokortsskulder det senaste året. Det är ungefär 2–4 procent som uppger att de haft sådana svårigheter.
Vilka är det då som är mest utsatta? När det gäller åldersgrupper är det framför allt unga vuxna som saknar kontantmarginal. Ungefär var fjärde person i åldern 25–34 saknar den marginalen. Den grupp där flest kan få fram pengar är i åldersgruppen 65–74 år. Där är det ungefär en av tio som saknar den marginalen. Andelen ökar sedan något, men i samtliga åldersgrupper i yrkesverksam ålder är det fler som saknar kontantmarginal än bland de över 65 år.
Denna uppgift verkar ju stämma dåligt med den bild som ges i medierna svenska pensionärers förhållanden. Är rubrikerna om fattigpensionärerna då bara ”fake news”? Nej, snarare är de också en del av sanningen, men en annan del. De artiklarna brukar ta sin utgångspunkt i inkomsten, då tar man inte hänsyn till om det finns pengar på banken eller om utgifterna är låga. Sedan är det också så att man ibland behöver gå in mer i materialet för att få en mer nyanserad bild. Det är stor skillnad inom åldersgrupperna.
Om man till exempel delar in befolkningen inte bara efter ålder, utan också efter kön är det något som framstår som tydligt. Det en större andel av kvinnorna har svårt att få fram pengar, medan det bland männen verkar vara fler som har en tillgång till pengar. Detta är sant i nästan alla åldersgrupper, även om skillnaden i vissa fall ligger inom felmarginalen. Det som är intressant är att skillnaden verkar vara störst i de äldsta åldersgrupperna, över 75 år, där andelen av männen som saknar en kontantmarginal ligger runt tio procent, medan andelen av kvinnorna är ungefär 18 procent.
Detta visar att verkligheten är komplex. Genomsnittet säger inte allt. Även om pensionärer generellt kanske inte har ont om pengar, finns det grupper bland de äldre som har en dålig ekonomi, framför allt bland kvinnor. Den skillnaden inom gruppen äldre behöver bli tydligare i den politiska debatten.
