Katarina Erlingson: Godis och bullar driver det svenska samhället

Har du köpt hem godis till helgen? Eller småäter du hela veckan? Vi svenskar är antagligen det mest godisätande folket i världen. Över femton kilo smaskar vi i oss varje år, vilket blir ett antal miljarder i kostnad totalt. Lördagsgodis är kvar som begrepp, men det är väl få som väntar till lördagen med att smälla i sig lakrits, choklad och gelégodis.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|
Bild: Martina Holmberg / TT

Lösgodis har funnits i fyrtio år, både i den vanliga mataffären och i speciella godisaffärer. Nu har filmer på bland annat Tiktok gjort att amerikanarna fått smak för det svenska godiset. Så till den grad att det populära veganska godiset från Jönköping, Bubs, nu fått pausa exporten till USA för att vi svenskar inte ska bli utan. Man hinner inte producera i tillräckligt snabb takt eftersom efterfrågan har ökat så mycket.

Den 4 oktober är en annan dag för sötsaker, kanelbullen. I år är det 25-årsjubileum för denna dag, som uppfanns av Hembakningsrådet. Det säljs numera över nio miljoner kanelbullar denna dag. De hembakta bullarna oräknade. Bagerierna jublar över möjligheten till en bra försäljningsdag, som nog endast har konkurrens av fettisdagen då mängden fastlagsbullar är enorm.

ANNONS

Man kan välja att se vår benägenhet för sötsaker som ett viktigt bidrag till välfärden - går det bra för bagerierna och godisaffärerna går det bra för Sverige, typ. Men det finns förstås baksidor. Hål i tänderna, karies, riskerar att öka om man småäter och dessutom småäter sötsaker. Fluorsköljning förekommer inte i skolorna längre, men det skulle inte förvåna om det skulle behövas igen.

Det finns ingen enkel förklaring till att nästan 1,5 miljoner människor i Sverige lider av obesitas, även kallat fetma. I hela världen är det en miljard. Forskare konstaterar att obesitas har blivit fyra gånger vanligare i åldersgruppen 5-19 år sedan 1990, och att det har ökat mest hos pojkar och män.

Obesitas är en sjukdom, men likt alkoholism och annat missbruk finns det fortfarande negativa attityder och fördomar kring att det är den sjukes eget fel. Visst spelar maten en stor roll, men psykisk hälsa, stress och sömnbrist påverkar också. Ultraprocessad mat, med eller utan riktigt socker, förekommer rikligt i reklamen och det blir lätt att trösta sig med mat. Är man dessutom stillasittande i stor utsträckning är det inte svårt att lägga på sig kilo efter kilo.

Godis till fredagsmyset och en kanelbulle till fikat någon dag i veckan får förstås räknas till livets goda i dubbel bemärkelse. Men för mycket av det goda är inte bra för någon, inte heller för samhället. För mycket socker, i kombination med mycket fett och annan onyttig mat kan leda till diabetes och andra välfärdssjukdomar.

ANNONS

Det är inte enkelt för myndigheter att kommunicera så att människor tar till sig av informationen utan att uppfatta den som pekpinnar. Det man stoppar i sig påverkar hela ens väsen och det ska ingen annan lägga sig i. Problemet är att multinationella mat- och dryckesföretag redan gör det i mycket större utsträckning än vad vi kan ana. För de kan nämligen konsten att kommunicera så att människor lockas.

Fundera över det, medan du äter din kanelbulle.

ANNONS