Äntligen kom det välkomna beskedet. Turkiets parlament har röstat jag till svenskt medlemskap i Nato. Beskedet är inte slutgiltigt. Det saknas en underskrift från president Erdogan - samt ett liknande besked från Ungern. Först därefter kan den svenska flaggan äntligen hissas på den tomma flaggstången utanför Nato-högkvarteret i Bryssel.
Ändå lät de välkomnande reaktionerna inte vänta på sig.
"Hoppas nästa ratificering kommer snabbt nu" skrev Estlands premiärminister Kaja Kallas.
"USA applåderar Turkiets beslut. Sveriges medlemskap i alliansen kommer att göra den starkare och mer enad än någonsin", skrev USA:s utrikesminister på X, tidigare twitter.
Allra varmast var dock kanske reaktionerna från Finland - som varit lika angelägna som Sverige. Grundtanken var ju att broderländerna skulle gå med samtidigt.
Här hemma är beskedet från Turkiet en uppmuntran till det fortsatt trägna arbete som krävs för att anpassa oss till nya förhållanden.
"I grunden är det att försvarsmakten får en roll för att kunna jobba tätt ihop med fler länder än vad vi gör i dag", sade regementschefen Mikael Beck i radio Halland tidigare i år.
Nu är internationella kontakter med olika allierade förstås lite av vardagsmat på ett regemente där luftvärnet förstärkts genom inköp av den amerikanska luftvärnsroboten Patriot. Det har, av naturliga skäl, påverkat tätheten i de bilaterala kontakterna med USA.
Men det är inte bara det militära försvaret som påverkas av såväl ett förvärrat säkerhetspolitiskt läge som kommande Natomedlemskap. Omvärldsläget gör att totalförsvaret måste stärkas på alla fronter.
– Vi måste höja medvetandet i hela samhället om totalförsvaret, både militärt och civilt. Det är en planering som behöver påbörjas på allvar nu, förklarade Jörgen Peters, länsråd på Länsstyrelsen i Halland förra året.
Rent konkret kan det exempelvis betyda fler beredskapsövningar framöver.
I en gemensam debattartikel med landshövdingen i Västra Götaland, Sten Tolgfors, underströk nyss avgångna landshövdingen i Halland, Britts Benzler, vikten av den civila dimensionen.
"I Sverige har det civila försvaret en lång tradition och en stark folklig förankring... Även vad vi gör som privatpersoner är viktigt – att vi kan klara oss själva även om strömmen försvinner stärker hela samhällets motståndskraft" skrev de båda landshövdingarna.
På regionnivå har man också trappat upp för att skapa en mer robust organisation i händelse av krig eller kris.
Regionen påpekar gärna att pandemin gav viktiga lärdomar. Samtidigt har regionen svårt att locka tillräckligt med personal och inom delar av vården beskriver anställda hur de redan nu går på knäna.
Visst lär civilplikten bidra till att lösa en rad bemanningsproblem. Men väldigt mycket mer behöver göras för att göra Halland bättre förberett på det krig eller de omfattande cyber- /hybridattacker som kan komma att slå ut viktigt verksamhet..
