Blåvita sköldar ska sättas upp runt om i länet – och övriga landet. En rad Länsstyrelser är nämligen i full gång med att märka ut skyddsvärt kulturarv. Det kärva säkerhetsläget har gett uppdraget extra tyngd. Syftet med skyltningen är att ge en tydlig signal om att hålla tassarna borta.
Att medvetet förstöra kulturarv räknas som krigsbrott. Tyvärr bekommer det inte brutala krigsförbrytare, som den ryske despoten. Det vittnar den avsiktliga förstörelsen i Ukraina om. Putins syfte är kulturell utrensning – att radera folkminnen antas göra det lättare att kuva de ockuperade. Listan över Rysslands begångna brott är tyvärr redan lång. Att listan finns, att krigsbrott riktat mot kulturarv dokumenteras, är dock ändå viktigt den dag det blir dags att ställa förbrytarna till svars.
– Vi har jobbat intensivt, dag och natt, med att rädda konstföremål och kulturarv på våra museer, berättade Dr Yurii Savchuck, generaldirektör för Nationalmuseet för Ukrainas historia under andra världskriget, för ledarredaktionen i våras.
Då hade en angelägen utställning vid Armémuseum i Stockholm nyss öppnats. Att föra ut unika artefakter till andra länder är också ett sätt att rädda kulturegendom.
Även för ansvariga på Länsstyrelsen i Halland ingår planering av undanförsel i skyddet, i händelse av krig. Att i god tid ha tagit fram planer för vad som bör evakueras är angeläget – men inte ett alldeles lätt arbete. När HN frågade Dr Yurii Savchuck hur man väljer ut vilka föremål som ska gömmas undan, respektive föras till andra länder, kunde han inte ge ett rakt svar. Han påtalade dock vikten av att hålla kulturell verksamhet igång så långt det är möjligt, för att upprätthålla hopp.
På Länsstyrelsen i Halland har man precis börjat undersöka frågan om undanförsel. För att reda ut juridik och processer kring detta finns "Rådet för skydd av kulturarv". Där sitter bland annat högsta ledningen för myndigheter inom kulturarvssektorn och Svenska kyrkan.
Urvalet kring vad som ska märkas är dock redan det svårt nog. Föremålen kan ha allt från ett konstnärligt till ett arkeologiskt intresse. Men även vetenskapliga arkiv kan vara aktuella.
Det är alltså en diger uppgift som Torbjörn Svan, som leder arbetet i Halland, står inför. I synnerhet som Riksantikvarieämbetet understrukit att antalet utmärkta föremål måste begränsas.
Det finns dock skäl att även se utmärkningen som ett tillfälle att betänka hur delar av kulturarvet mår och vilket tillstånd det befinner sig i. Förfallet vid Varbergs fästning är ett aktuellt exempel på att det finns risk för att kulturarv blir förstört i brist på skyddsåtgärder – långt innan en verklig kris står för dörren.
