Varför vajade inga EU-flaggor uppe vid den vindnötta borgen – detta "minnesmärke över en tid av krig och maktlystenhet"? Räds man kanske att den skulle trasas sönder - likt Halland gjorde under sina långa perioder som krigsskådeplats?
Det är dock precis därför fler platser borde pyntas med symboler för fred. EU-flaggan hissas ju för enhetens, harmonins och solidaritetens skull. Och det var fint att den syntes över Varbergs torg. Men trots klarblå himmel var de mörka molnen över Europa synnerligen närvarande.
I somras, när Ukraina fick status som EU-kandidatland, hoppades kanske en och annan att den anfallande ryssen skulle ha retirerat vid det här laget. I dag befarar flera krigsexperter att vårt grannlands lidande blir utdraget.
Då är det upp till EU att hjälpa och stötta. Men samtidigt också stärka eget försvar. Något alternativ till att tillsammans markera mot ryssen finns inte. I synnerhet som det finns en överhängande risk att även Halland närsomhelst åter blir krigsskådeplats.
Nej, jag menar inte att blod åter kommer att spillas på marken. Den risken är inte överhängande i dagsläget. Men ryska cyberattacker mot samhällskritisk infrastruktur är en del av ny, kärvare vardag. Bara de senaste dagarna har flera myndigheters hemsidor drabbats av överbelastningsattacker. Tidigare i år utsattes sjukhus.
Under det gemensamma firandet av Europadagen i huvudstaden var det dock andra typer av angrepp som var i fokus - dem mot demokratin. Hat och hot mot lokala politiker kan – i likhet med falsk informationsspridning – snabbt blir en realitet i Varberg och Falkenberg.
– Det här är mer organiserat än vi tidigare trott. Det är ingen ensam galning som agerar - det har djupare rötter och är inte sällan kopplats till såväl grupper som främmande makt, sade Kristoffer Tamsons (M).
Han har lett Europarådets särskilda expertgrupp, som i höstas presenterade en rapport om hat och hot mot lokala förtroendevalda. Kartläggningen sätter också ljus på risken för spridning av desinformation även på kommunal och regional nivå, något vi inte alltid tänkt på.
- Jag tror att vi har varit lite naiva här, att "fake news" skulle vara vanligare i andra länder. Men så är det inte längre, sade Kristoffer Tamsons i en intervju med Dagens Samhälle.
Den falska ryktesspridningen kan ske via grupper i sociala medier – men i enstaka fall också ha mer oväntade avsändare. Skrupellösa politiker kan frestas att kopiera Trump – även offentliganställda tjänstemän kan ta till liknande knep.
Det senare har hänt i Falkenberg – där en motiverad medial granskning avfärdades på häpnadsväckande grunder. En lokal tjänsteman smutskastade granskningen – som lögnaktigt beskrevs som ett beställningsverk av ett parti som lidit valförluster.
Incidenten visar vikten av att våra kommuner jobbar brett med att både motverka desinformation, och skydda förtroendevalda mot hot och hat.
Att påminna om detta är extra viktigt en Europadag. Grunden för en trygg gemenskap börjar hemmavid. En välfungerande "lägsta" politiska nivån är en förutsättning för ett stabilt Europabygge.
