Har Frida Stranne verkligen aldrig hört talas om Gui Congyou eller Gui Minhai? Visserligen hade hon huvudfokus på Donald Trumps galenskaper under samma tid som den kontroversielle, kinesiske ambassadören härjade i Sverige. Men det är närmast tjänstefel att inte läsa in sig på fakta om man ska misskreditera Sverige i internationell press. Det sistnämnda är nämligen den halländska forskarens senaste drag, vilket väckt berättigad häpnad.
Att forskare jagar publiceringar i erkända, utländska tidskrifter ingår i uppdraget, inte bara för den som verkar inom de medicinska vetenskaperna. Följaktligen är Frida Stranne också noga med att lista sin och parhästen Trita Parsis artikel "Sweden Is The Land of Ikea, ABBA and China Hawks" i Foreign Policy på Högskolans hemsida:
Det som vid första anblick kan ses som en fjäder i hatten även för Högskolan i Halmstad, kan dock snart ses som ett bekymmer.
Strannes och Parsis övertramp är förstås inte i nivå med Andrew Wakefields ökända publicering i tidningen Lancet – vilket blev startskottet för den hälsofarliga spridningen av myten om att MPR-vaccinering orsakar autism hos barn. Men även Strannes artikel präglas av verklighetsbeskrivningar som varken kan sägas vila på vetenskaplig grund - eller beprövad erfarenhet.
Högskoleforskaren tecknar bilden av ett fredsälskande land som tagits över av hökar – och i stället för att ge världen Ikeabyggen riskerar Sverige rasera allt och bidra till krig.
"Vad som förvånar är hur hökaktigt och militariserat det svenska perspektivet på Kina har blivit" skriver forskarna och fortsätter med att påstå att "dessa skarpa åsikter inte kan förklaras av någon händelse i det svensk-kinesiska bilaterala relationerna".
Sedan förvanskar författarna bilden ytterligare. De skriver att "opinionsskiftet förefaller kunna kopplas till den panikartade atmosfären i landet efter Ryssland invasion av Ukraina och den framhastade Natoansökan".
Nu skrivs detta förvisso i en argumenterande artikel av en av högskolans forskare – vilket inte nödvändigtvis innebär att dessa (alternativa) fakta presenteras i undervisningen i statsvetenskap. Men Högskolan bör bereda sig på att åtminstone några av höstens nya studenter minns när ambassadör Congyou vid upprepade tillfällen hotade Sverige och regeringen – och kan tänkas ställa frågor.
Det var ju inte alltför länge sedan som vårt land och företag hotades med bestraffningar efter att Svenska PEN beslutade att tilldela Tucholsky-priset till Gui Minhai – den svenske förläggare och författare som kidnappades i Thailand 2015 och fortfarande sitter som politisk fånge i Kina.
På fängslade författares dag förra året upprepade svenska PEN för övrigt bedriften genom att tilldela samma pris till en annan fånge med samma fruktansvärda öde, den uiguriske författaren Perhat Tursun.
Lägg till Kinas upprepade kränkningar av mänskliga rättigheter, övergreppen i Hong-Kong samt kinesiska påverkansoperationer och cyberangrepp mot Sverige – och även en blind fredsduva borde kunna se att det finns fullt rimliga förklaringar till varför de svensk-kinesiska relationerna gradvis blivit allt frostigare.
Att en akademiker är aktivist, vid sidan av, är varken ovanligt eller nödvändigtvis kontroversiellt. Många statsvetare är också öppna med sina politiska åsikter. Det hjälper lyssnarna när de exempelvis framträder i TV-debatter.
Men även när forskare agerar opinionsbildare, vilket självfallet står dem helt fritt, bör man kunna förvänta sig att fakta inte förtigs. Särskilt när de debatterar som representanter för en Högskola.
Högskolan i Halmstad uppskattar inte när deras forskare sågas för sina utspel. Men övertramp kan inte förbises. Låt bara hoppas att det hela är ett resultat av en enskild företrädares debattlystnad - och inte av Högskolan i Halmstads önskan att smöra för en diktatur som man har långtgående forskningssamverkan med. Det senare vore än mer magstarkt.
