Bokbålet i Falkenberg blev aldrig av före valet. Det ska vi vara tacksamma för. Den sortens hetsande är respektlöst och sänder obehagliga signaler.
"Där man bränner böcker, bränner man till slut också människor". Det konstaterade en tysk poet redan för par hundra år sedan. Historien har visat hur rätt han hade. Det finns en koppling mellan utrensning av skrifter och utrensning av människor.
Gnistor från den senaste bokbranden sprids nu över världen. Koranskändaren torde vara extremt nöjd.
Att den mest högljudda kritiken kommer från regimer som "bränner människor" är lite av ett ödets ironi. Hur det kan anses mer förkastligt att bränna en skrift än att regelmässigt avrätta människor, är en rimlig fråga. Saudiarabien har ju inte ens dragit sig för att mörda regimkritiker på annat lands mark. Så de protester som nu riktas mot Sverige måste sättas i det ljuset.
Sverige bör ha detta i bakhuvudet under det diplomatiska spelet. Det finns en fin gräns mellan rimliga fördömanden av en respektlös gärning och otillbörligt krypande inför en odemokratisk regim. Det senare är inte värdigt Sverige.
Vi måste tydligt markera att vi inte låter oss pressas att offra grundläggande friheter, varken för ett Natomedlemskap eller som ett försvar mot terrordåd.
Samtidigt finns skäl att påminna yttrandefrihets-fundamentalister om att friheten inte är total. Att allt fler blir allt fulare i mun trissar inte bara upp den allmänna stämningen. Det är också ett tecken på minskad respekt för brottsbalken. Förtal och förolämpning är inte tillåtet. Inte heller hets mot folkgrupp.
Tyvärr råder oklarheter om var gränsen för det senare går. Det framkom redan när EU inledde ett överträdelseärende mot Sverige.
Sedan dess har en utredning granskat frågan. I våras kom betänkandet. Enligt förslaget bör det bli straffbart att urskulda, förneka eller förringa folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I samband med att regeringen behandlar utredningens förslag finns skäl att överväga om det behövs ytterligare förtydligande av hets mot folkgrupp.
I vissa fall har ansökningarna om att elda koranen varit ett förklätt motstånd mot Nato. I andra fall kan motivet vara islamofobiskt.
Liksom påven har Sveriges kristna råd fördömt den senaste koranbränning – och vill att de ska kunna räknas som hatbrott.
– Att bränna koranen efter fredagsbönen utanför en moské är så tydligt riktat mot en religiös grupp., säger Sofia Camnerin, generalsekreterare, SKR.
Juridiska experter, som Vilhelm Persson som är professor i juridik vid Lunds universitet, bedömer i sin tur att viss koranbränning kan vara brottslig.
Uppenbarligen finns frågetecken. De måste rätas ut.
Yttrandefriheten ska värnas. Men det betyder inte att friheten att skända skrifter ska vara absolut. Nazister som vill elda en Torah utanför en synagoga under Jom Kippur, bör inte ges fritt spelrum. Samma princip bör gälla koranbränning. I vissa lägen bör aktionerna klassas som hets mot folkgrupp.
