Det går inte att bygga en världsbild på ditt flöde i sociala medier!
Varningen från Magnus Hjort, generaldirektör Myndigheten för psykologiskt försvar, kanske kommer som en överraskning även för vissa hallänningar. Allt fler svenskar har fastnat i ett träsk av alternativa mediers snedvridna verklighetsbild.
Det är värt att betänka, när det gångna årets sorgliga statistik över ökade säkerhetshot och verkliga terrordåd summeras. En del svenskar ligger farligt nära att brista i sin källkritik, vilket är ett första steg mot att bli offer för pågående påverkanskampanjer.
Hur dödligt farliga sådana kampanjer kan bli, blev vi varse när två svenska fotbollssupportrar blev offer för ett brutalt terrordåd i Bryssel.
Tyvärr har alltför lite förändrats sedan dess. Hoten lever krav. Det är fortfarande inte helt riskfritt att dra på sig en Sverigetröja i samband med sportevent. Åtminstone inte att döma av att Säpochefen, Charlotte von Essen, under söndagen bekräftade myndighetens väl övervägda beslut att låta terrorhotnivån ligga kvar på samma höga nivå som mot slutet av förra året.
– Komplexa hot går in i varandra och förstärker varandra. Förändringar kan komma snabbt. Läget kan komma att försämras, konstaterar hon..
Att vara budbärare för den sortens dystra besked är inte alltid lätt, men fullkomligt nödvändigt.
– Vi behöver vara på tå och ta ställning till vad vi ser, förklarar hon.
Generaldirektören för Svenska institutet, Anna Rudels, talar om ett skifte i omvärldens bild av Sverige. Påverkanskampanjer, underblåsta av Ryssland, har allvarligt försämrat bilden av vårt land i vissa delar av världen.
Anna Rudels talar också om ett skifte som gör att de värderingar som styrt våra fria och öppna samhällen allt oftare utmanas. …
Framöver måste vi alltså kraftsamla inte bara för att försvara vårt land utan också vårt sätt att leva. Hoten mot den liberala demokratin ökar.
– Det finns polarisering och illiberala krafter även inom EU, påpekande Kerstin Lundgren, utrikespolitisk talesperson för Centerpartiet.
Hon syftade förstås på Ungern - som just nu står som en av två bromsklossar på vägen mot vårt Nato-medlemskap.
Att det senare redan har förbättrat skyddet av Sverige var de flesta talare rörande överens om , under Folk och Försvars första dag. Men än är vi inte där. Och när vi väl kommer dit, så återstår betydande arbete med att komma till rätta med alla misstag som gjorts av en lång rad regeringar.
Förstärkningarna av det militära försvaret sker stegvis - och har kommit en bit på väg. Men vad det civila försvaret beträffar är alltför mycket ogjort. Försvarsberedningen, som kom med sin rapport strax före jul, hymlade inte om den saken. Den konstaterade att krisberedskapen inte är dimensionerad för att hantera krig.
Och även om kriget, dröjer eller förhoppningsvis aldrig kommer, så krävs mycket med för att hantera även den sortens kriser som hybrid- och cyberattacker kan orsaka.
Följaktligen måste stat och myndigheter gå från allvarsord till handling.
Men ett visst ansvar ligger även på varje svensk. Att bygga motståndskraft med källkritik, ökad medvetenhet och individuell krisberedskap angår oss alla.
