STOCKHOLM 2015-12-09
Digital läxhjälp. En mattebok som används i samband med undervisningen. 
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Kod: 30142
** OUT DN och Dagens Industri (även arkiv) och Metro**
STOCKHOLM 2015-12-09 Digital läxhjälp. En mattebok som används i samband med undervisningen. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Kod: 30142 ** OUT DN och Dagens Industri (även arkiv) och Metro** Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Inte fel tjäna pengar på läromedel

Det viktiga är att det finns en fungerande konkurrens för de varor och tjänster som behövs för att få en skola att fungera.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Signerat 18/3. Läromedelsföretagen tjänar pengar. Sveriges television har försökt tar reda på hur mycket och landat i att de företag som är medlemmar i organisationen Läromedelsföretagen i genomsnitt har en vinstmarginal på 19 procent.

Det är ett intressant inslag och kanske en logisk följt av diskussionen kring vinster i välfärden. Av inslagen är det tydligt att läromedelsföretagen anses göra en alltför hög vinst. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, intervjuas och är kritisk till vinstnivån.

I inslagen redovisas inte hur spridningen mellan de olika företagen ser ut. Det framgår inte heller varifrån vinsterna kommer. Det är ju inte bara grundskolor och gymnasieskolor som köper läromedel, på utan det gör också bland annat de som studerar på universitet och högskolor och även studiecirklar. Det betyder också att det mycket väl vara så att vinstmarginalen på försäljning till grundskolor och gymnasieskolor är lägre än den som sker till andra kunder.

ANNONS

När det gäller skolornas inköp finns läromedelsföretagen på en marknad. Det finns inget som tvingar en skola att köpa ett visst läromedel till ett visst pris eller ens köpa in specifika läromedel. Är det så att man är missnöjd med det utbud och den konkurrens som finns på marknaden finns det möjlighet att tar fram egna läromedel.

Sveriges televisions rapportering borde kunna vara en inspiration för skolor och deras huvudmän att försöka pressa priset på läromedel. Kanske kan skolor gå samman för att göra gemensamma upphandlingar av läromedel. Men är det så att det ändå visar sig att de nuvarande leverantörerna erbjuder den bästa avvägningen mellan kvalitet och pris, är det bästa både för elever och ekonomin.

När det gäller försäljning direkt till student, till exempel inom högskolan, finns det större anledning att vara uppmärksam på hur uppläggen ser ut. De som bestämmer vad som ska köpas är ju de ansvariga lärarna, men kostnaden får studenterna betala. Här finns en större risk för att marknaden inte fungerar.

Den grundläggande frågan är om det är fel att tjäna pengar på läromedel. Det är det inte. Den som tar fram ett läromedel tar ju dessutom en risk. Det finns ingen garanti för att den som utvecklar ett läromedel gör en bra affär. Världen är full av läromedelsidéer som inte gett en krona i vinst, utan bara orsakat förluster.

ANNONS

Det som är viktigt är att det finns en fungerande konkurrens, både när det gäller läromedel och andra varor och tjänster som behövs för att få en skola att fungera. Här kan det finns skäl att vara uppmärksam på läromedelsbranschen, både vad gäller antalet aktörer och olika sätt som man försöker förhindra konkurrens från en andrahandsmarknad för läromedel främst inom högskolan. Men finns det en fungerande konkurrens är det inget problem att det blir vinster.

ANNONS