Måste kreatur beta nära vatten? Insändarskribenten är irriterad över att djurens efterlämningar stör badlivet i Varbergstrakten. Och visst kan det stundtals finnas ett samband mellan bajsbakterier i badviken och avrådan från bad vid vissa badplatser. Efter kraftiga skyfall kan rester av avföring av olika slag hamna i hav och sjö – det gäller även mänsklig sådan.
I norra Halland har exempelvis besökare rekommenderats att undvika vissa badplatser under juli månad – efter så kallad bräddning. Överbelastning av ledningsnät eller reningsnät kan tillfälligt tvinga fram avlastande utsläpp – som då även innehåller avloppsvatten.
"Vattnet kan bestå av bland annat bakterier, virus och näringsämnen. Skadliga tarmbakterier och virus dör ofta när de kommer ut i hav och vattendrag eftersom de inte trivs utanför den mänskliga kroppen. Risken för smitta sjunker därför snabbt med tiden."
Så skriver Vivab på sin hemsida om effekterna av bräddning. Samtidigt understryker Vivab att man ständigt arbetar med förbättringar som syftar till att minska behoven av sådana akutåtgärder i samband med skyfall. Orenat avloppsvatten kan även föra med sig andra, miljöskadliga föroreningar, så i de flesta kommuner arbetar man med att förbättringsåtgärder.
Ökningen av regnmängderna, till följd av klimatförändringar, har dock tyvärr bidragit till ökade problem.
Att mota bort kor, får och andra djur från strandängar och havsnära betesmarker är dock inte ett alternativ. Tvärtom finns skäl att slå vakt om – och öka – betningen på strandängarna.
Ett skäl är att värna ett gammalt, halländskt kulturlandskap. De betade ängarna är generellt hotade. Fler har fått växa igen i takt med att djurhållningen förändras. Därför finns det rika odlingslandskapet som ett av de nationella miljökvalitetsmålen. Vi behöver fler naturbetesmarker, inte färre.
Det betade strandängarna har en särskild ställning. Omfattande studier i exempelvis Skåne och Halland har visat att de är av mycket stor betydelse för ett antal häckande fågelarter, exempelvis häckfåglar tofsvipa, skärfläcka, rödbena, gulärla och sydlig kärrsnäppa. Där trivs också vadarfåglar och änder.
Redan i dagsläget finns åtgärdsprogram för att skydda hotade arter som trivs i kustlandskapet. En framtid med havsnivåhöjning gör åtgärder för strandängarna extra angeläget.
Betande kreatur, exempelvis i våra naturreservat, är alltså något att välkomna, inte reta sig på. Ändå brukar det varje år dyka upp klagomål från besökare som antingen blir rädda för djuren, vandrare som inte vill respektera reglerna som gäller hundar i området, eller badgäster som inte vill kliva i koskit.
Till tröst för många bör dock påtalas att ingen direkt avrådan från bad gäller på de flesta av de stränder där mätningar görs, såväl i Varberg som i Falkenberg. Det finns alltså gott om fina platser att ta ett dopp på!
