Utredningen om civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap.
Utredningen om civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap. Bild: Pontus Lundahl/TT

Maria Haldesten: Kriget tvingar Varberg och Falkenberg åter till ritbordet

Fyller du inte krislådan kan du bli utan mat. Bygger kommunen inte skyddsrum får du kanske inte plats.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

En rysk robotattack mot Gallerian kan verka oändligt avlägsen. Att Sverige skulle bli ett nytt Ukraina kan förfalla osannolikt. Ändå är Krigsrisken – med stort K – något vi måste räkna med.

När Falkenberg och Varberg växer måste behovet av skyddsrum åter hamna på dagordningen. Och när Varberg planerar Västerport måste kommunen även förstå att läget ställer nya krav.

– Det kan inte uteslutas att våra större hamnar i Halland kan komma att användas även för militär fartygstrafik. Det innebära att det kan finns olika krav som skall tillgodose totalförsvarets behov, på vad och hur nära man kan bygga, inklusive behov av skyddsrum för boende, säger Lars Björk, från Försvarsutbildarna

ANNONS

Den lilla, men naggande goda skara som samlats på biblioteket lyssnar uppmärksamt. Budskapen är bistra, när den tidigare majoren och underrättelseofficeren beskriver beredskapsläget under pågående Beredskapsvecka.

– Omvärldsläget har förändrats. Det civilförsvar som nedprioriterades under alltför många år måste åter byggas upp. Det ställer krav på alla – inte minst kommunerna som har ett brett ansvar. I Varberg saknas ännu beredskapssamordnare – där ligger vi efter Kungsbacka, förklarar Lars Björk.

Den bristen är dock Varberg på väg att rätta till. "Vi söker nu tre säkerhets- och beredskapssamordnare" står det i jobbannonsen som ligger ute just nu. Uppdrag som nyss låg på Räddningstjänsten Väst ska tas hem. Det gäller även Falkenberg, som också är i slutskedet av en rekrytering.

En väl fungerande samordning är en viktig del av den civila beredskapen – som bland annat handlar om att hålla i gång samhällsviktig verksamhet och grundläggande funktioner, från löpande livsmedelsförsörjning till fungerande skolor.

Målen är tydliga. Det civila och militära försvaret ska klara sig i minst tre månader - och enskilda individer ska kunna klara sig på egen hand i en vecka, förklarar Lars Björk.

En positiv bieffekt av den förfärliga pandemin var att dock att den gav alla sjusovare ett tillfälle till övning. Så nästa gång kanske färre springer runt som i yra höns och länsar butikerna på dasspapper?

ANNONS

Säker kan man dock inte vara. Tyvärr tycks alltför få ha sin lilla krislåda i ordning redan. Värst ser det ut bland lägenhetsinnehavare under 45.

Krismedvetenheten hos de generationer som växt upp efter det kalla krigets slut är inte detsamma som de äldres. Att åhörarna på Komedianten vet att de ska sätta på P4 om det värsta händer, betyder inte att den yngre generationen har samma koll. Och hur många unga kan exempelvis läsa en karta? Den kunskapen kan bli nog så viktig när strömmen går och gps:sen slutar funka.

Passande då att temat för den pågående Beredskapsveckan är övning. För nog behövs träning. Statsmakten vaggade alltför länge in alltför många i en tro på evig fred. Nu måste man rätta till det misstaget. Det går. Men det ställer hårda krav. Det nya normala kan exempelvis betyda att byggplaner måste justeras när hänsyn till vårt behov av försvar blir extra tydligt.

ANNONS