Valfriheten är oerhört viktig. Och naturligtvis lockas varbergare och falkenbergare av de vårdcentraler som har bästa ryktet. Men ska läkarna kunna fortsätta ge patienterna god vård - inom rimlig tid - måste smärtgränserna respekteras.
Att det tagit så lång tid för den insikten att sjunka både nationellt och lokalt är beklagligt. Både läkarförbund och lokala vårdcentraler, som Läjeskliniken, har påtalat att systemet är ohållbart. Men motståndet från region Halland har varit tufft.
Det satt långt inne när regionen, efter patientflykt dit från offentliga vårdcentraler, beviljade tre privata Varbergskliniker tillfälligt stopp. Men Neptunuskliniken lät - av patientsäkerhetsskäl - budskapet om att de var fulllistade ligga kvar efter att stopptiden gått ut för ett par år sedan. Då hotade regionen med sanktioner för kontraktsbrott.
Skälet till stelbentheten var att lagen om valfrihetssystem givit alla invånare rätt att lista sig på valfri vårdcentral i valfritt landsting. Tills nu, när rätten till listningstak införd.
Att en vårdcentral, oavsett driftsform, inte stoppar patienter för att smita undan borde säga sig självt. Frågan handlar, vilket läkarfacken påtalat, om att ett begränsat antal läkare inte kan ta emot hur många sjuklingar som helst. Bortsett från att försämrar möjligheterna att ge varje vårdsökande en tillräckligt bra omsorg, har överbelastningen blivit ett arbetsmiljöproblem.
Enligt en undersökning som Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) i Halland gjorde förra året planerade en tredjedel av läkarna att gå ner i tjänst eller säga upp sig eftersom arbetsbelastningen blivit för hög.
Allmänläkarna, som ofta är dem som först möter patienter med mattningssyndrom, vet bara alltför väl vad stress på jobbet kan ställa till med. I värsta fall kan den som bli sjuk av orimligt pressade arbetsvillkor blir långtidssjukskriven. Vårdens personal är förstås inget undantag - tvärtom.
Redan före pandemin löpte kvinnor i vårdyrken stor risk att drabbas av utbrändhet. Att vården överbelastas under Corona är ingen hemligt.
I dag råder brist på såväl sjuksköterskor som läkare. Det bidrar till svårigheter att bemanna allt från sjukhusavdelningar till vårdcentraler. Därför är det extra angeläget att regionen förstår att vara lyhörda och förbättra arbetsvillkoren. Väntetiderna inom primärvården är i dag alltför långa, vilket i sin tur belastar stundtals överbelastade sjukhusakuter.
En primärvårdsreform var en del av januariavtalet. Och i det beslut som riksdagen antog i våras ingår också att patienterna ska få rätt till en fast läkarkontakt.
Löften om en "husläkare" till varje vårdtagare har ställts av en rad partiet inför varje valrörelse. Att patienter tvingas träffa alltför många läkare är ett bekymmer. Men ska det det där löftet någonsin bli verklighet krävs satsningar som gör att fler lockas till yrket. Rimliga arbetsvillkor är en nyckel.
