Preliminära siffror från de fyra största kommunerna i Sverige visar att endast 82 procent av eleverna som gick ut årskurs nio nådde kunskapskraven för att söka till gymnasiet. För friskolor är siffrorna något högre. Siffrorna är inte unika för Stockholm, Göteborg, Malmö eller Uppsala utan runt om i landet vittnar flera kommuner om samma sak. Niondeklassare går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Skolan är livsviktig. Utbildning ger barn och unga verktyg för ett bättre liv inte bara nu utan också på sikt. I tider där vi dessutom ser att gängkriminella rekryterar allt yngre kommer skolan vara en livsavgörande plats. Att se till att fler får chansen att lyckas i skolan kommer vara ett långt kraftfullare verktyg än hårdare straff.
Men att niondeklassare går ut grundskolan utan att nå upp till kraven för att få läsa vidare är oroväckande. Skolverkets egen statistik pekar på att kunskapsnivån hos grundskoleelever har legat på en liknande nivå under flera år, där alltför många saknar behörighet till gymnasiet. Ambitionsnivån för svensk skola har höjts, där mer fokus har lagts vid att hjälpa de elever som kommer från studieovana hem men mer behöver göras och mer resurser behöver riktas mot skolan. Som det är idag klarar inte skolorna av att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Elevernas socioekonomiska bakgrund blir allt viktigare när skolorna inte har tillräckligt med resurser att lägga på stöd för de elevgrupper som behöver det.
När Skolverket presenterade sin bedömning av läget i skolväsendet för 2023 konstaterade man att elevernas kunskaper generellt sett ligger på en god nivå men att det finns alltför stora skillnader i elevers kunskaper där många elever fortsätter att halka efter, år efter år. Skolverket menade att skolan idag inte förmår att kompensera för elevernas skilda förutsättningar. Huvudmännen, det vill säga i de allra flesta fall kommunerna, får alltmer skilda förutsättningar för att kunna genomföra sitt uppdrag och man misslyckas med att erbjuda utbildning av likvärdig kvalitet över hela landet. Kort sagt så spelar det roll vilka förutsättningar eleven har med sig hemifrån och var i landet man bor. Det är inget nytt eller förvånande men det är likväl viktigt att våga belysa de problem som finns i svenska skolor. En elev som riskerar att inte nå kunskapskraven ska enligt skollagen erbjudas stöd. Men andelen elever som erbjuds stöd först i årskurs nio ökar. Åtgärderna kommer på plats i ett för sent skede trots att det är välkänt sedan länge att det är tidiga insatser som har störst inverkan på barnens utveckling.
Ska man komma till rätta med de problem som finns i samhället så måste också mer resurser riktas till skolan, men politikerna måste också våga diskutera alla möjliga lösningar. De som hamnar i kläm när åtgärder fastnar i partipolitiska diskussioner är inga andra än barnen som riskerar livslånga konsekvenser. Mer insatser i skolan är en förhållandevis billig åtgärd för såväl barnen som för den svenska staten.
