Som väntat har det inte varit enkelt att få till en regering i Sverige. Nu börjar det talas om att det behövs ett förändra valsystem för att underlätta för regeringsbildare efter framtida val. Sveriges televisions politiska kommentator Mats Knutson skriver i en analys att: ”Oavsett hur politikerna löser dagens låsta parlamentariska läge är slutsatsen av höstens turer att det svenska politiska systemet kan behöva reformeras – i alla fall om politikerna vill ha regeringar som kan styra landet.”
Det han tänker på är till exempel en höjd spärrgräns för att komma in i riksdagen, tidsgräns för regeringsbildning och rullande valperioder efter extra val. Nu tror han i och för sig inte själv att förslagen blir verklighet, eftersom intresset för en sådan reform nog är svagt i riksdagen.
Tanken att utformningen av valsystem ska underlätta regeringsbildning är intressant. Det är klart att ett system med majoritetsval i enmansvalkretsar gör att sammansättningen i parlamentet blir annorlunda än i ett proportionerligt system som det svenska. Så fick till exempel United Kingdom Independence Party, nästa 13 procent av rösterna i det brittiska parlamentsvalet 2015, men bara en ledamot i parlamentet. Samtidigt är det ingen garanti för starka regeringar. Den konservativa regering som styr Storbritannien efter det senaste valet 2017 är en minoritetsregering, trots en mycket stark överrepresentation i antalet platser i parlamentet i förhållande till andelen röster.
Det är också svårt att se att en höjd spärrgräns till riksdagen skulle vara vägen till en enklare regeringsbildning. Det finns ju ingenting som säger att det blir enklare att bilda regering när pusselbitarna blir färre. Att gör det lättare att åter gå till väljarna är inte heller någon självklar lösning – det kräver ju att väljarna ändrar sig för att det ska påverka möjligheterna att bilda regering. Hittills har de inte verkat som om väljarna ångrat sig.
Det är i teorin mycket enkelt att bilda regering i Sverige. Det krävs en majoritet emot ett förslag till statsminister för att det förslaget ska falla. Det är svårt att se att det finns några förändringar i valsystemet som kan göra hindret för att bilda en regering väsentligt lägre, vi har ju trots allt haft regeringen Ullsten som bara hade aktivt stöd av 39 riksdagsledamöter. Men med den situation som är i svensk politik idag är det ändå svårt att i praktiken få en regering på plats.
Det är lätt att skylla detta på politikerna i Sveriges riksdag och partiledarna – men det är att göra det lätt för sig. Partiledarna och deras partier agerar precis så som man som väljare bör ha förväntat sig givet valresultatet. De fullföljer bara vad de sagt inför valet och väljarna har fått det de röstade på.
Det är svårt att bilda regering nu i Sverige, precis som i många andra länder, men att ändra på valsystemet löser inte problemet.
