Trots att elevernas rätt till anpassningar är reglerad i skollagen, händer det alltför ofta att skolledare sjabblar likt på Fageredsskolan. Istället för att skyndsamt se till att rätt insatser kommer på plats, har mottagandet av en elev brustit. Konsekvenserna har blivit allvarliga.
– Man får inte begå de här misstagen, så är det bara, tillstår Christin Lund, verksamhetschef för grundskolan i Falkenbergs kommun.
Ändå har det skett. Och tyvärr är berättelsen om Falkenbergsflickan inte unikt.
Resursbrist, okunskap och organisationsbrister är några förklaringar till att elever med särskilda behov bemöts och hanteras på helt fel sätt inom skolväsendet.
I alltför många fall går det då som för Fagaredseleven – som i dagsläget inte längre klarar av att gå till skolan utan att en förälder finns på plats.
Trots att elevens ökade hemmasittande direkt kan relateras till skolans misslyckanden valde ledningen dock att göra en anmälan till socialtjänsten – på grund av skolfrånvaron. Barnets mamma fick be Barn- och ungdomspsykiatrin att förklara det som i aktuellt fall borde ha varit uppenbart – att en anmälan riskerar att ytterligare försämra för barnet
Nu är den här typen av hantering inte heller unik. Hemmasittande är ett växande problem – och fler skolor anmäler.
Lagen kräver förvisso att barn ska gå i skolan - och när det kan misstänkas att barn hålls hemma av oklara och osakliga skäl ska skolan självfallet agera resolut och bestämt. Samtidigt gäller att ta rätt sorts hänsyn till omständigheterna.
Vad sakfrågan kring anmälningar beträffar har ett annat fall nyligen väckt uppmärksamhet. Efter att en pojke, i en annan del av landet, isolerat sig i hemmet i ett par års tid fattade socialtjänsten beslut om att tvinga pojken till vård enligt LVU. Beslutet överklagades, men har nu fastslagits av en oenig Förvaltningsdomstol.
Domen kan påverka fler ungdomar - men inte nödvändigtvis på ett vettig sätt. Tvångsvård riskerar att stjälpa snarare än hjälpa. Åtgärden kan öka en elevs ångest - med självskada som följd.
Hemmasittande är nämligen inget val som välmående unga människor gör för att de är lata. Det är ofta ett resultat av mobbning, psykisk ohälsa, social fobi eller andra svårigheter i barnets liv. Myndigheterna måste hantera saken därefter - piskande gör ingen frisk. Istället krävs genomtänkt, individanpassat arbete - skolsociala åtgärder och välfungerande samverkan mellan vård, skola, föräldrar med flera.
En form av anpassning - från skolans sida - som kan hjälpa en del elever är möjlighet till distansundervisning. Tyvärr omgärdas sådana lösningar av alltför mycket krångel. Därför har Friskolornas riksförbund, tillsammans med Idéburnas skolors riksförbund, vädjat till skolminister Lotta Edholm och bett om förändring och förenkling.
Ett annat alternativ, som kan vara framgångsrik, är att erbjuda eleverna en meningsfull sysselsättning utanför skolan. För närvarande pågår ett mycket intressant projekt på Stättareds 4H-gård, som ligger i nära Veddige i norra Halland. Hemmasittare tas emot på gården, i en grön miljö som kan vara hälsosam och läkande.…
Förra året beviljades Stättared projekt stöd från Lokalt ledd utveckling Halland - för en förstudie med rubriken Studiehindrade ung till 4H-gård
- Här känner de att de behövs, vilket alla människor egentligen behöver få känna. Mår man så dåligt att man inte orkar bry sig om skolan som är till för dem och deras framtid, så behövs något annat. Det är en helt annan sak när man vet att vi har sju kycklingar i personalrummet som behöver vatten, kärlek och omsorg, berättar Camilla Schulz, vikarierande biträdande 4H-gårdsföreståndare, i tidningen Norra Halland.
För en elev som av olika skäl blivit hemmasittare är vägen tillbaka till ett slags skolgång inte alltid rak. Men det finns vägar och lösningar – och goda exempel. Men det krävs förstås rektorer som tar sitt uppdrag på allvar. Och det krävs nytänkande.
Det är hög tid att ersätta skolplikten med lärplikt - vilket lättare skulle kunna bana väg för alternativ.
