Urkundsförfalskning, anställd med kriminell bakgrund och ekonomisk misskötsamhet - HVB-hemmet i Falkenberg som tvångsstängdes förra året är ett skolexempel på den sortens allvarliga brister som en ny, statlig utredning slår ned på.
Sedan det aktuella hemmet stängdes har den ansvarige åtalats. Hur det har gått för de unga boende kan vi bara gissa oss till. I värsta fall blev det precis så illa som den särskilda utredaren Carina Ohlsson pekar på:
"Många placeringar i familjehem eller på institution slutar med ett misslyckande", skriver hon när de viktigaste slutsatserna presenteras på DN Debatt i måndags.
Kritiken är skarp och svidande. Visst finns det solskenshistorier. Men alltför många barn och unga som överlämnats till samhällets vård sviks snarare än räddas. Det är ohållbart.
"Vi ser behov av en omfattande reform för att höja kvaliteten på samhällsvården och säkerställa tryggheten för dessa barn och unga." konstaterar utredningen.
Slutsatsen förvånar inte. Tvärtom ligger den i linje med liknande rapporter. I januari slog Inspektionen för vård och omsorg (IVO) larm om omfattande brister och missförhållanden i vården av flickor på samtliga SiS-hem som undersökts.
Att personalens kompetens och erfarenhet är av betydelse för hur väl vården bedrivs överraskar inte heller. IVO har konstaterat detsamma. Och när barnombudsmannen kom med en rapport om den sociala barnavården 2019 fanns vittnesmål om såväl personal och fosterhemsansvariga som begått övergrepp.
– Barn och unga ska alltid få den vård de har rätt till, känna trygghet och säkerhet och ha tillgång till skolgång som inte avbryts. Tyvärr är detta inte alltid den verklighet vi har. Under många år har det rapporterats om allvarliga brister i kvalitén, konstaterade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under måndagens presskonferens.
Likt tidigare regeringen lovar hon åtgärder. Men först ska den senaste utredningen gås igenom.
Låt bara hoppas att den genomgången går fort - att det faktum att utredningen tillsattes av "fel" regering inte får färga av sig.
Utsatta barn och unga, som omhändertas för att de far illa hemma, eller för att de har hamnat snett i livet, kan inte vänta. En barndom går inte igen. Övergrepp sätter spår för livet.
Kunskapen om detta är inte ny. Vanvårdsutredningen, vars första delrapport presenterades när Maria Larsson (KD) var nästan lika ny som ministern som Camilla Waltersson Grönvall, gav tydliga indikationer på vad som behövde göras framåt. Ändå har vissa problem kvarstått - och nya uppstått. I dag har en ny sorts brottslighet kommit in på arenan - delvis på grund av brist på vanliga familjehem.
Nu ställs åter krav på kompetens, samordning, bättre kontakter - samt på större omtanke om de barn som blir föremål för samhällets vård. Måtte det leda till genomgripande förändringar. Alternativet är trots allt dyrare - på alla sätt.
