Det stilla snöfallet står i skarp kontrast till den ökande ilskan tågvagnen. Käcka tågvärdinnor försöker blidka resenärerna med en bit choklad.
Ett snyggt försök - som dock lätt kan leda till snedtändning. En stressad man skickar nästan korgen i omloppsbana när han avvisar detta "plåster på såren".
Han vill inte ha choklad. Han vill ha växlar som hålls ihop av annat än buntband och silvertejp.
Medan han gnisslar tänder tar jag en Center. Känns passande. Som av en ödets ironi råkar jag vara på väg mot tillväxthearing i regi av just det partiet – samt Almega.
Om bara någon timme kommer en docent i Nationalekonomi sitta i en tjusig sal och såga såväl Trafikverket som ansvariga politiker. Men det vet jag förstås inte än. Jag vet inte ens om jag kommer fram till "jobbet". Men jag imponeras av den unga tågvärdinnans stoiska leende.
Kanske har hon hunnit bli luttrad. Kombinationen av signalfel och växelfel är en "dubbel svensk klassiker". Men trots att alla vet att problemen finns - och var - har ingen löst dem. Docent Åsa Hansson, från Lunds universitet, har en förklaring: Häftiga projekt har prioriterats framför tråkiga saker som underhåll.
Eller, som Riksrevisionen uttryckte det i en svidande granskning redan 2019: "För att säkerställa att satsningar på ny infrastruktur är kostnadseffektiva ska alternativa och billigare åtgärder först övervägas. Planeringen av höghastighetsjärnväg har inte följt den principen."
Efter valet tryckte visserligen Moderaterna på bromsen – efter att omväxlande ha gasat och bromsat i frågan. SJ, som pressat på hårt för nya stambanor med supersnabba tåg, lär inte ha jublat. Men regeringen var bestämd: Underhåll ska prioriteras framför nya stambanor.
Ett rimligt besked eftersom det blivit smärtsamt uppenbart att Sverige inte har klarat av att göra både och – vilket exempelvis SJ hoppades på.
Ändå står vi där. Väntar på vår tur att köra in på det enda fungerade tågspåret. Igen. Trots att jobbet knappast kräver avancerad rymdteknik och och sällsynta mineraler från botten av Ishavet.
Så varför blir det inte gjort?
Dåliga kontrakt och omotiverade underentreprenörer är en viktig förklaring, enligt en tidigare chef på Banverket.
– Man har ett grundläggande fel här, man fokuserar för mycket på viten och inställelsetider och för lite på det förebyggande underhållet, säger Gunnar Hallert till Ekot.
Men hur svårt kan det vara att, om nu underhållskompetensen inte finns i huset, skicka en konkret jobborder i stil med "laga växeln vid Värö"? Och eftersom Trafikverket tydligen tillstår att det är vajsing på kontrakten - varför har de inte justerats?
Allt kan dessutom inte skyllas på underentreprenörer. Ekots granskning har visat att utnötta växlar, som myndigheten borde ha bytt ut för ett decennium sedan, fortfarande finns kvar och orsakar allvarliga trafikstörningar. Visare har Trafikverket inte sett till att leva upp till de mål om exempelvis växelbyten som man själv har satt.
Tyvärr verkar det bli ännu värre, enligt prognoserna från Trafikverkets samtliga regionala kontor. Det ställer inte bara till problem för enskilda människor som missar allt från jobbmöten till hämtningstider - det skapar också stora problem för företagen och tillväxten. I synnerhet om man även ser till den dåliga kvaliteten på många svenska vägar.
I Halland har debatten om det hårt trafikerade vägarna mot Ullared/Gekås - samt Borås, rasat länge. Det mesta är ogjort - trots riksdagsmotioner och en lång rad lokala debatter. Lägg då till det övriga vägnätet – och en bedrövlig historia om potthål och trafikfaror träder fram. Det är ingen slump att infrastrukturen är en faktor när företag rankar näringslivsklimat.
"Uteblivet underhåll påverkar företagens vardag och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen riskerar det att slå mot näringslivets vilja att investera i Sverige."
Det påtalade Svenskt Näringsliv i en rapport från i våras om underhållsskulden. Och nu gör växande transportbehov att ännu längre långtradare ska ut i detta vägnät.
Det håller inte. Lyssna på expertisen. Fixa underhållsskulden. Alternativet är ännu dyrare.
