Lite tång får man räkna med på västkusten. Istället för att förargas – och klaga på kommunen likt många gjort – rycker en badgäst vid Getterön på axlarna åt den naturliga variationen.
Samtidigt ser andra även uppsamlingen på tånghållplatser som ett galet tilltag i Varberg. Tanken att tånghögarna kan ses som en värdefull resurs är uppenbarligen främmande för många.
– Vi har jobbat mycket med insamling av alger som spolats upp på stränderna. Tången kan bli till gödsel som kan användas i jordbruket. Då tillförs näringsämnen och mineraler, vilket bidrar till att göra maten mer näringsrik – och jorden behåller fukten bättre, berättar Fredrik Gröndahl, marinbiolog och docent på KTH som forskar på hållbar användning av resurser från havet.
Gödsling med tång har gamla anor, inte minst i Halland. Fredrik Gröndahl berättar om en gammal algtäkt i Steninge, som brukades förr. Där kunde tången ligga och lakas ur.
Möjligheterna stannar dock inte vid gödsel.
– Tång kan användas till isolering av hus, och pressas till isoleringsplattor, berättar Fredrik Gröndahl.
Tången kan även bli till miljövänlig plast, till allt från sugrör till förpackningsmaterial.
– Det känns bra för framtidens teknikutveckling och vi har bra samarbeten och intresserade investerare från ett EU-baserat nätverk, berättar forskningsingenjör Gunnar Cervin. Han driver Nordic Seafarm, tillsammans med bland andra Fredrik Gröndahl. Företaget startades av samverkande forskare från bland annat GU-anknutna Tjärnö Marina Laboratorium, där Gunnar Cervin forskar och arbetar.
Att Europa ligger i bakvattnet jämfört med Asien, det är uppenbart. Men den "blå revolutionen" har potential.och i Sverige har intresset vuxit gradvis under ett decennium.
– Vi har haft bra samverkan högprofilerade kockar som har tyckt att det har varit spännande med ny basvara, vi levererar bland annat till en del till restauranger, berättar Gunnar Cervin.
Även i Halland finns i dag flera företag som arbetar med tångprodukter. Och Nordic Seafarm har inlett samverkan med vindkraftföretaget OX2 för att undersöka möjligheterna att odla tång vid den kommande vindkraftparken utanför Varberg.
Om fler tångodlingar kan leda till att mer tång spolas upp på stränderna kan Gunnar Cervin inte säkert svara på. Men forskarna har inte sett några negativa konsekvenser av odlingarna utanför Strömstad – tvärtom.
– Biodiversiteten har ökat där ute. Det finns möjlighet för fisk att söka näring och skydd i odlingen. Ute vid odlingen finns bland annat gott om sjurygg, säger Gunnar Cervin.
Tången inbjuder till innovation och nytänkande – som forskarna kallar en blå revolution,. Även i Varberg bör det finnas möjligheter att bättre tillvarata den uppsamlade tången -– kanske med hjälp av.projektstöd från EU. Det finns ett växande intresse inom unionen, som ser potential i algindustrin som en del av en "blå giv".
