En hämningslös kåtbock eller en hämndlysten lögnerska? Det är inga bra pr-bilder som tecknas av två av Kristdemokraternas absoluta toppföreträdare. Vilken beskrivning som ligger närmast sanningen återstår att se - kanske får vi kanske aldrig ens säkert veta. Brottet som den nyss avgångne partisekreterare har polisanmälts för, kan visa sig vara preskriberat.
En sak är dock given. Kanske vet inte ens alla som deltog i den spritindränkta efterfesten, exakt vad som hände.
Däremot torde de flesta minnas året då #metoo spred sig som en präriebrand, och fällde elefanter som tidigare hade ansetts omöjliga att angripa. Att en del av dem också dömdes för brott de hade begått många år tidigare, borde vara väl känt.
Eller?
Att döma av den våg av förfärliga påhopp som sköljer över KD:s Sara Skyttedal på sociala medier tycks det som om minnet är kort. Under onsdagen tvingades till och med ledningen för Brottsofferjouren hålla krismöte sedan en KD-politiker, tillika jourordförande i Stockholm-Gotland, hade misstänkliggjort anmälaren på ett grovt sätt. "Nio år sedan!! Vansinnigt!" skrev han bland annat.
Men det är inte vansinne. Det är bister verklighet. Även tuffa, väletablerade kvinnor har genom åren låtit skam och obefogade skuldkänslor hindra dem från att hävda sin rätt till sin kropp och sin värdighet. Det framkom under #metoo. Först då fick de, tack vare ett upplevt medsysterskap, kraft att vittna. Och även från #maktenskorridorer kom en rad berättelser som slutade med att flera politiker, såväl unga som äldre, fick lämna sina uppdrag.
Tidigare landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C), som anklagades för ovanan att smyga händer längs Moderata kvinnolår under middagsbjudningar, var en dem som fick lämna sina uppdrag. Det kan tilläggas att det hade gått tre år innan det ena av offren trädde fram.
Att många hunnit förtränga namnen på de tafsare som fick lämna, är ett faktum som kan tas till intäkt för att förtroendeskadan är tillfällig för KD. Om nu inte en förtalsprocess följer på den första polisanmälan. Det är en annan läxa från #metoo. Nu sprids uppgifter i media om att Sara Skyttedal skulle ha triggats att agera efter att hennes liberala inställning till narkotika gjort henne obekväm för partiet - och att offerrollen då kom väl till pass.
Och i ett läge där ord står mot ord kommer olika förklaringar ofrånkomligen att spridas. Förhoppningsvis klarnar bilden framöver.
Ebba Busch inser förstås situationens allvar. Och kommentarerna är berättigat sparsmakade. Hon understryker dock att KD nu behöver en partisekreterare med andra egenskaper än de "kommunikativa styrkor" som Johan Ingerö besuttit. Det låter dock som en ursäkt under galgen.
Nyss beskrevs den avpolleterade partisekreteraren som en nyckelspelare inför valet 2026. Och ingen kan ta ifrån Ingerö att hans bullriga debattstil, har tjänat KD-ledaren väl. Han har varit Busch mest benhårda förkämpe, tillika en av arkitekterna bakom den partiomdaning som lett till regeringsmakt och SD-samarbete.
Att en nyrekrytering skulle förändra vare sig partilinje eller tonläge i KD vore att hoppas för mycket.
