Hashtaggen spred sig som en löpeld. Politiker, kändisar - och helt vanliga Smiths, Svenssons och Signorets - slöt upp i tusental. Alla var Charlie. Under #JeSuisCharlie stod världen, för en stund, enad mot de vidriga terrorister som hade angripit det fria ordet.
Den franska satirtidningen - känd för sina grova karikatyrer - fick en uppbackning av sällan skådat slag.
Tills dammet lagt sig.
Avskyn mot terrorismens vansinne förblir intakt. Men en ny, mer komplex debatt har uppstått kring vad det innebära att vara ”Charlie” - inte minst i Frankrike. Motreaktioner - som exempelvis ifrågasätter om det är rimligt att indirekt idealisera grova, stundtals rasistiska kränkningar - har uppstått.
Det har gått så långt att den franska grafiske designer som skapade Charlie-hashtaggen önskar livet ur sin egen skapelse.
– I den form den tagit i dag - vidgar den klyftor, resonerade Joachim Roncin i en intervju i New York Times 2020.
Ersätt "Charlie" med "Paludan" och det blir tydligt vad han menar.
"Charlie" har, enligt New York Times reportage, kapats av en i huvudsak vit, fransk höger som tycks anse att rätten att fritt kränka andra, eller rätten att hetsa mot andra, är absolut.
Det känns obekvämt bekant. Även på våra gator rör sig debattörer för vilka ord som anständighet och tolerans avfärdas som svagsint, vänsterliberalt dravel.
I rännstensdebatten förenas den tidigare Moderata idésprutan och redaktören Alice Teodorescu - och "frispråkiga" SD-politiker - i samma bisarra krav. Det är politiker, likt Fredrik Reinfeldt eller Annie Lööf, som ska be om ursäkt när terrorn slår till.
Felaktigheter sprids i syfte att misskreditera den ”liberala eliten”. Uppmaningar om att sila snacket och fixa kompassen möts med förakt.
– Ska vi som är måltavlor dämpa oss, ändra oss, huka oss, säger en högersvingande Ivar Arpi i SR.
Det är i den stunden den spontana tanken på ett enande #JeSuisSuedois inte längre känns självklar.
Den skruvade debatten efter terrordådet har åter synliggjort den djupa klyftan mellan den nya högerns Sverigebild och den som faktiskt rådde förr.
Det gamla Sverige var lagom. Den gamla konservatismen var inte vulgär. Inte ens smygrasisterna som avslöjade i det ökända valstugereportaget skulle förmodligen ha tycket att det var en rimlig idé att linda in koraner i bacon och tutta på.
Så är det inte längre. Istället pågår en solkig förändringsprocess - regisserad av de mer extrema. Möjligen med assistans av lede Fi - som vet att trolla och elda på. Därför blir en helt annan hashtagg aktuell:
#MakeLagomGreatAgain.
