En sittande president som underminerar valresultatet redan i förväg och som sen valdagen fortsatt ännu värre. I skrivande stund är det oklart om Joe Biden kan ta tillräckligt många elektorsröster för att bli USA:s nye president, men även om han lyckas kommer svårigheterna inte att sluta där.
Det kommer att bli flera domstolsprocesser innan presidenten kan sväras in den 20 januari och vad gör det med USA, och med resten av världen? Det oerhört jämna läget riskerar att fördjupa en redan djup spricka i det amerikanska samhället. Som Donald Trump agerar och uttalar sig just nu ökar dessutom risken för allvarliga oroligheter i det stora landet. Han har fortfarande mer än två månader på sig att göra uttalanden som ökar splittringen. Det är bara för oss i ett litet land som Sverige, som är beroende av handel och utbyte med USA, att sitta och se på utvecklingen som kommer att påverka oss och övriga världen.
Det som är positivt med det amerikanska valet är att valdeltagandet ökat kraftigt. Trots alla försök att hindra människor från att registrera sig för att kunna rösta, och trots pandemin. Men det förvånar många svenskar hur så många amerikaner, i årets val dessutom flera miljoner fler än 2016, kan rösta på en sån person som Donald Trump. Det finns förstås inget enkelt svar på det och frågan är om vi kan lära oss något av att analysera det. Storstäder verkar stå mot småstäder och landsbygd och det är så mycket större jämfört med hur landsbygdsbefolkningen i Sverige ibland kan känna sig förfördelad. Hur kan man känna sig så övergiven av etablissemanget att man är beredd att rösta på en person som Trump? Fattigdom, inga socialförsäkringar eller fri sjukvård, traditionella värderingar där religionen har stor betydelse - faktorerna är många.
Opinionsinstituten i USA behöver rannsaka sig själva efter det andra valet med total genomklappning. Inte en siffra rätt, om man hårdrar det. Här krävs en djupgående analys om opinionsmätningar över huvud taget ska ha något berättigande framöver. Samma fenomen, fast i mycket mindre skala, kan vi se i Sverige. Här underskattades väljarnas stöd till Sverigedemokraterna under flera val, med undantag för valet 2018. Beror skillnaderna på frågorna i mätningarna, på att de som svarar inte är ärliga eller på att vissa grupper går helt under radarn?
Trots de stora skillnaderna måste vi dra lärdom av det amerikanska valet för att undvika att något liknande någonsin ska hända i Sverige.
