Från 2017 har antalet solcellssystem ökat kraftigt och ligger nu på över 250000, varav 91 procent är mindre än 20 KW, enligt sajten SolcellsOfferter. Merparten är alltså privata fastigheter.
I elområde 4, där Falkenbergs kommun i huvudsak ligger, är elproduktionen alldeles för låg, och även i elområde 3, dit Varbergs kommun hör, behövs det mer elproduktion. Samtidigt säger de företag i trakten som installerar solceller att efterfrågan har minskat kraftigt. Det gäller villaägare och dessa är förstås påverkade av höga lånekostnader på villorna. Då har man inga marginaler att installera solceller även om det finns möjlighet att få statligt bidrag. De skyhöga elpriserna för ett par år sedan gav många skrämselhicka och var förstås ett incitament för att installera solceller på taken. Nu är priserna låga och det är svårt för en privatperson att veta om solceller lönar sig.
Att framför allt elområde 4 behöver mer elproduktion är självklart, men elnäten behöver klara att ta emot den nya elen. Nu går detta helt i otakt, vilket är svårt för en lekman att begripa. Svenska Kraftnät behöver få bättre förutsättningar att lösa problemen i elområdena 3 och 4. Regeringen har fått kärnkraft på hjärnan, men oavsett kraftslag måste överföringskapaciteten öka i södra delen av landet.
Som det är i dag behövs nätförstärkning för att nätet ska kunna ta emot elen från solceller och andra energislag. Det måste bekostas av någon och det är inte rimligt att lägga detta på villaägarna. Det är kanske inte huvudanledningen till den minskade efterfrågan av solceller hos villaägarna, men det är en fråga som staten måste lösa.
Sverige behöver fossilfri och förnybar el. Då måste de tekniska och ekonomiska förutsättningarna lösas för att utbyggnaden inte ska bromsa, som nu blivit fallet. Det handlar om viktiga arbetstillfällen med kompetens som kommer att behövas även i framtiden. De lokala företagen vittnar om att de har tvingats minska personalstyrkan som jobbar med solceller.
Solenergin viftas ofta bort av framför allt kärnkraftskramare med argumentet att solen inte alltid skiner. Större företag har ekonomiska möjlighet att skaffa batterier som kan lagra strömmen, vilket borde vara intressant när det gäller solcellsparker.
Som tur är verkar solmarknaden inte död när det gäller större anläggningar. Det pågår intressanta försök med så kallade vertikala parker där man kan bedriva jordbruk mellan och under skärmarna. De döda ytorna kring motorvägsavfarter kan användas för solcellsparker. Det sker nu vid norra infarten till Halmstad och borde definitivt vara något för varje avfart.
