Smart och snygg. Sportig och rolig. Välklädd och vindälskande...
Det stockar sig halsen medan jag skriver. Vännen - som var allt det där - är bara en sak numera.
Han är död.
Det har gått någon månad sedan det ofattbara hände - då Pelle själv satte segel och styrde över Styx.
– Det var väl fan att han var så bra på knopar, säger kompisen som ringer och berättar.
Det är ett kärvt, men rakt sätt att uttrycka det där "om bara..."
Ansiktet bränner av tårar, istället för av berusade kyssar en tramsig vårkväll.
Då var vi starka, unga, oövervinnerliga.
Men med åren smög sig den psykiska ohälsan in. Livets jävligheter lämnade en bakdörr på glänt för odjuret.
Det kallas för folksjukdom. Men i min bok är depressionen ett modsugande monster. Vi är många som fångats i dess grepp. Pelle slukades helt.
Nu är han en siffra i självmordsstatistiken.
Kanske är det att hoppas för mycket - att vården skulle se människan och förstå att genomföra en haverikommission.
Både för - och efterarbetet haltar, i alla regioner, på alla nivåer.
De halländska kommunerna är inget undantag. Varberg har skärpt sig sedan förra året. Hamnat i kategorin "gult ljus". Men Falkenberg ligger kvar på rött i Suicide Zeros ranking.
"För att suicidfrågor har varit stigmatiserade historiskt."
Den förklaringen gav en lokal utvecklingsledare i Falkenberg förra året.
Den historiska bristen på förståelse för mänskligt själsliv är inte vacker. Fram till mitten av 1800-talet fick den som spillt sitt liv en "neslig begravning". Tack och lov har vi kommit långt sedan dess. Men inte långt nog.
Medvetenheten ökar dock, delvis tack vare idogt arbete från civila organisationer som såväl informerar som granskar regioner och kommuner.
I februari i år tillsatte regeringen en särskild utredare, Emma Henriksson (KD) som bland annat ska ta fram förslag för en haverikommission när någon tar sitt liv.
– Det handlar om att bland annat socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård, polis ska granska vad som hänt och vad som kan ha brustit i samhällets skyddsnät när någon har tagit sitt liv, förklarade socialministern Jakob Forssmed (KD) vid tillsättandet.
Och i region Halland förstärks det självmordspreventiva arbetet, med en psykolog och en specialistsjuksköterska som ska ägna var sin halvtid åt suicidpreventivt arbete. Till grunden finns en handlingsplan som deras företrädare tog fram, som bland annat lägger fokus på att minska stigmat, och skolbaserad prevention.
Allt fler unga drabbas av allvarlig psykisk ohälsa. Därför efterlyste företrädare för 16 expertorganisationer - som Bris, Suicide zero och Sveriges skolkuratorers förening - nyligen att psykisk ohälsa blir ett ämne på schemat.
Ibland brukar skolan klaga när fler ämnen kommer på tal. Men finns det viktigare livskunskap?
Psykisk ohälsa kan slå ned vem som helst. Ska fler självmord kunna förhindras måste vi prata mer och utbilda fler. Och se till att vården erbjuder mer än "lycko"-piller.
