Kanske var det inte just Falkenberg som ekonomiskpolitiske talespersonen Martin Ådahl (C) hade i åtanke när han kritiserade regeringen för brist på probleminsikt. Men när han förklarade att "det är halvt och haltande att inte klara att stoppa massuppsägningar av lärare och kuratorer" väcks tanken på de problem som högstadieskolorna halländska kommunen tampas med.
Massuppsägningar är en överdrift, men att skolorna har en tuff sits och kan räkna med färre lärare och inköpta kuratorstjänster framgick på nyhetsplats i HN förra veckan. Därför har Kommunal i Falkenberg uttryckt oro.
– Man har behövt mer av de resurserna på Tullbroskolan. Det kan få stora konsekvenser för både elevernas och personalens arbetsmiljö, säger Markus Svensson på Kommunal i Falkenberg.
Problem med gängliknande strukturer och vejp-försäljning har gjort att Tullbroskolan hamnat i fokus under våren. Att den skolan varit på hugget – och försökt ta grepp om problemet – ändrar inte det faktum att skolorna snarare behöver mer resurser än färre.
Även Tångskolan har varnat för konsekvenserna av besparingskrav - exempelvis att möjligheterna att ge stöd försämras. Det drabbas inte sällan de känsligaste eleverna.
Nu är skolorna förvisso en kommunal fråga, men resurstillgången påverkas av hur regeringen fördelar pengarna.
Störst del av kakan får vården, i form av bidrag till regionerna.
Frågan är bara hur långt de sex miljarderna, varav 200 miljoner väntas fördelas till Halland, kommer att räcka givet de stora utmaningar som finns.
– Det skulle behövas mer. Folk går på knäna här, säger Zara Jerberg på Varbergs sjukhus
- Regionerna kommer att behöva fortsätta med sina besparingsplaner och utveckla nya arbetssätt. Det är både för att möta det ekonomiska läget och den allt tuffare situationen med att få tag på personal, sade Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i en budgetkommentar.
Nu är nytänkande inte främmande för Halland. Tvärtom är regionen är känd för ambitionen att ligga i framkant i den digitala utvecklingen De digitala sjuksköterskor som HN skrev om i dagarna är ett exempel. Visserligen har tekniken, som används i fler regioner, lett till felprioriteringar på annat håll - vilket anmälts till Läkemedelsverket. Men närsjukvårdens digitaliseringschef försäkrar att Halland använder tekniken på ett smartare sätt - och vilket kan bidra till att öka patientsäkerheten.
Motsatsen skulle förstås riskera att leda till misstag som kan kosta både hälsa och pengar. Precis som felkalkyleringar på regeringsnivå kan stå samhället dyrt.
Att även Svensk Näringsliv underkänner regeringen är ett skäl för finansministern att dämpa talet om vårkänslor. Vad näringslivet saknar är bland annat genomtänkta satsningar på infrastruktur och utbildning - som kan bota kompetensbristen. Och grunden för det senare läggs, som bekant, i skolan.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) debatterar regeringens vårbudget.
