Det fanns ju en tid då vi hade ett försvar och beredskapslager, även vägunderhåll och snö- och halkbekämpning. Nu ser man sällan snöpinnar, halkbekämpning och snöplogar eller skrapor.
Lokala vägkassor, vägförvaltningar, där det fanns en arbetsledare som hade jour under vintermånaderna. SJ hade ordentliga verkstäder för reparationer, underhåll och säkerhetskontroll för att hålla vagnparken igång. Det är ett minne blott precis som spårunderhåll nu ställer man in tågen i stället. Det är en konsekvens av den ökande privata välfärden och då får ju snöröjare, tågresenärer och privatpersoner rusta för kris och krig ta konsekvenserna.
Funktionsnostalgi