Det vi är rädda för, både i andra – och i oss själva – vill vi undvika, helst "fly" ifrån. Därför bör ribban inte läggas på för hög nivå, utan tas stegvis, skriver insändarskribenten.
Det vi är rädda för, både i andra – och i oss själva – vill vi undvika, helst "fly" ifrån. Därför bör ribban inte läggas på för hög nivå, utan tas stegvis, skriver insändarskribenten. Bild: Petros Karadjias

En ledare som tvingar oss att tänka till

I princip, du kan bära på nazistiska tankefrön – utan att ens veta om det själv!

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
LocationHalland|
|

Svar

på ledaren ”Varbergs fick blåbrun sörja, trots överlevarnas varningar".

Ja, har människor inte blivit upprörda innan – så lyckades nog Maria den här gången. För egen del? Nej!

Kanske kan komma visa sig bli ett av hennes viktigaste inlägg (hittills). För egen del – "vaknade till".

Anar "ett mål", eller målsättning, bakom raderna som inte blir fullt så personlig eller riktad mot specifika grupper som när vi först läser raderna. För som läsare tvingas du att "tänka till”; Vart leder detta inlägg till, i sin förlängning?

Alf Hjertström skrev ett inlägg förste november byggt på den norske filosofen Harald Ofstads tankebanor kring nazism. Harald Ofstad konfronterades själv med den tyska ockupationsmakten i Norge under andra världskriget och drog slutsatsen om att det finns en specifik nazism kring Adolf Hitler, men också en generell nazism som kan klä och gömma sig; i princip i vilken klädsel, färg, ideologi – till och med religion – som helst.

ANNONS

Börjar vi ta till oss lite historia och granskar vad som skett – blir detta bara allt tydligare. I princip, du kan bära på nazistiska tankefrön – utan att ens veta om det själv!

Skrämmande? Ja, men inte nödvändigtvis. Det vi är rädda för, både i andra – och i oss själva – vill vi undvika, helst "fly" ifrån. Därför bör ribban inte läggas på för hög nivå, utan tas stegvis.

Och i ett land där våldet bokstavligen exploderat kan vi ju alla börja med att ställa oss frågan hur det kommer sig att vi inför detta våld, allt för ofta bara lutar oss bekvämt tillbaka med orden: "De skjuter ju bara på varandra".

Detta bara – varifrån kommer det? Vad är "bara-människor"? Gör vi åtskillnad på "riktiga" och "bara" (människor) – och i så fall varför? Varifrån kommer tankegodset? Och hur kan vi bättre komma åt detta synsätt – med början i oss själva?

Dag Reuterwall

Varberg

LÄS MER:Varberg fick blåbrun sörja, trots överlevarnas varningar

LÄS MER:Några ord om nazism

ANNONS