Att kunna se varje elev, hjälpa, att ge varje elev rätt stöttning och att kunna anpassa undervisningen till alla är snart en utopi, skriver insändarskribenten.
Att kunna se varje elev, hjälpa, att ge varje elev rätt stöttning och att kunna anpassa undervisningen till alla är snart en utopi, skriver insändarskribenten. Bild: Henrik Montgomery/TT

En skola i kris

Jag förstår inte hur det är möjligt att inte satsa på skolan.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
LocationHalland|
|

Skolan är i kris. Arbetsuppgifterna för oss lärare bara ökar, det är små och stora saker som hela tiden läggs på vårt bord att utföra. Att kunna se varje elev, hjälpa, att ge varje elev rätt stöttning och att kunna anpassa undervisningen till alla är snart en utopi. Ändå ingår det i våra arbetsuppgifter och är bland de viktigaste arbetsuppgifterna vi har. Att varje dag gå från sitt arbete och känna att alla elever inte har fått rätt förutsättningar för att klara av skolan är ett tungt ok att bära.

Jag förstår inte hur det är möjligt att inte satsa på skolan. Vi ser vad som händer i vårt samhälle, till stor del tror jag att många ungdomar som det går fel för kunde fångats upp i skolan och getts andra förutsättningar inför framtiden. Men resurserna finns inte, tiden finns inte och framförallt så finns inte orken hos de som arbetar på skolorna. Personalen i skola och fritids är alla mycket hårt pressande och många mår dåligt av den dåliga arbetsmiljön. Vi som arbetar i skolorna runt om i landet arbetar med Sveriges framtid och det behöver få kosta pengar!

ANNONS

En utmattad lärare i Varbergs kommun

ANNONS