FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är en historisk framgång. När den antogs den 10 december 1948 fick världens länder ett rättesnöre att följa. Med förklaringen som grund har FN tagit fram flera konventioner om de rättigheter som staterna ska garantera sina medborgare. Till de mest kända hör barnkonventionen, kvinnokonventionen och tortyrkonventionen.
I spåren av konflikter och pandemi är demokratin på tillbakagång, även i västvärlden. Politiker, forskare, författare och journalister blir alltmer utsatta och civilsamhällets organisationer motarbetas. Att försvara demokrati, yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet samt pressfrihet har därför blivit allt viktigare. Detsamma gäller försvaret för flickor och kvinnors rättigheter som under lång tid har pressats tillbaka av konservativa krafter.
Till detta kommer nya utmaningar. Vi lever numera i en digital värld och många, inte minst unga, möter hot och hat på internet. Desinformation och falska nyheter med anonym avsändare får ökad spridning. Felaktiga och hatiska uppgifter riskerar att bli kvar på nätet och dyka upp om och om igen. I Sverige uppger Statens medieråd att andelen unga som anmäler hatbrott på nätet har blivit större. Också bland unga politiker är utsattheten stor, enlig en ny rapport från Brottsförebyggande rådet.
Unga ska inte stå ensamma. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk, som mötte studenter vid ett besök i Sverige tidigare i höstas, har i flera sammanhang understrukit vikten av att motverka uppvigling till hat och våldsamheter samtidigt som yttrandefriheten ska värnas. Att övervaka och reagera mot hot och hat på internet är ett sätt att hantera de nya utmaningarna. Också internetföretag och ansvariga utgivare har ett ansvar att agera mot olagligt innehåll. I Sverige finns stöd att få från myndigheter och organisationer och FN samlar in erfarenheter av arbete mot hatbrott på nätet.
Under de gångna 75 åren har FN:s arbete för att främja rättigheter utvecklats. Flera FN-kommittéer granskar löpande ländernas efterlevnad av mänskliga rättigheter. En rad FN-organisationer har egna funktioner för övervakning. FN-kontoret för mänskliga rättigheter i Genève har knutit till sig oberoende experter som rapporterar om rättighetskränkningar i såväl konflikt som i fredstid. I över 120 länder inklusive Sverige finns nationella oberoende institut som bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna efterlevs.
Mänskliga rättigheter är universella och icke förhandlingsbara, framhåller FN inför 75-årsjubileet för den allmänna förklaringen. Samtidigt är förutsättningarna för MR-arbetet under ständig förändring. I ljuset av gamla och nya utmaningar är den svenska FN-rörelsens devis ”Stå upp för mänskliga rättigheter” mer aktuell än någonsin.
Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet
Gunilla Grunditz
Ordförande i Varbergs FN-förening