Svar
på ”Klimatkrisen den största vi upplevt"
Information om klimatet och olika tillgängliga energikällor är svårt att få ut.
1. Om mänskligheten lyckas frysa koldioxidnivån i atmosfären till dagens nivå på 420 ppm, så kommer ändå den globala medeltemperaturen att öka med ca 3 grader till år 2100 (från nivån år 1900). (HN 3 maj 2023).
Om utvecklingen fortsätter som idag, så kommer den globala medeltemperaturen att stiga med 4,5 grader till år 2100 (IPCC 2014). Det har nu gått nästan tio år sedan dess, och CO2-halten i atmosfären fortsätter sin exponential-resa, från 400 ppm till 420 ppm på nio år. I princip ingenting har hänt på tio år, för att vända utvecklingen.
2. Det Europeiska elsystemet måste byggas med vattenkraft och kärnkraft som bas, sen kan andra energikällor fylla på så länge det finns stabilitetsreserver (dvs rotationströghet hos de stora generatorerna) i överskott. Kärnreaktorerna borde inte lagts ner innan det fanns en annan energikälla på plats som kunde hålla de befintliga generatorerna snurrande 24/7.
Om sen generatorn drivs med ånga från SMR, gas, kol, olja, solvärme, flis, sopor, vind, skogsavfall eller en kombination av dessa bryr sig inte elnätet om, som vill ha spänningsstabilitet och frekvensstabilitet.
3. Historiskt gick Olof Palme på pumpen när han försökte bygga ut Vindelälven på 1960-talet, men tog sen fram sitt ess ur rockärmen och lät bygga ett antal kärnkraftverk istället. I sitt anförande till Partistyrelsen i Sundsvall 1975-02-01 sa han: "Jag tänker på vätekraft - framtidens stora men ännu osäkra löfte." Vidare: "Med den förutsedda ökningen i efterfrågan aktualiseras därför under de närmaste åren en ytterligare utbyggnad av fossil elkraft och kärnkraft". "... komplettering av förslagsvis Forsmarks kärnkraftstation med två reaktorer".
4. Två större svenska företag utvecklar utrustning för vätgasförbränning, PowerCell och CellImpact. Deras aktiekurser har minskat med 30 % respektive 38 % i år. Det speglar marknadens förtroende för teknikens utvecklingspotential på några års sikt. Glöm all partipolitik och utgå från fakta.
Fysikaliska lagar och verkligheter styr vad som är möjligt. Om vätgasen har någon sagt: "Det är den mest lovande energikällan, som det ändå inte blir något av."
Lhyfe har sen 2021 en anläggning i Frankrike, som tillverkar 300 kg vätgas/dygn med en vindkraftpark som energikälla. Energimyndigheten har som mål att använda 5 GW el till vätgasframställning till 2030 (ca 800000 ton H2/år).
5. Några av de storskalighetsproblem för vätgasframställning som Christoph Seidler räknar upp i Der Spiegel 2/7.1.2023:
A. Det använda vattnet måste renas, annars geggar anläggningen snabbt ihop av föroreningarna.
B. För processen behövs elektrolys, som består av aggressiva ämnen, och som därmed begränsar anläggningens livslängd.
C. Rent vatten behövs i många länder bättre som dricksvatten mm, än för att framställa vätgas.
D. Toyota är den enda större biltillverkaren som har utveckling på området vätedrift.
E. Forskarna är skeptiska till storskalig vätgasframställning med tanke på dess totala energieffektivitet.
Det är bara att instämma i slutsatsen i Mats Dahlboms eminenta debattartikel 'Varför är elen så dyr?' i HN 5 april 2023: "Som vi (politikerna) har ställt till det".
Bernt-Åke Bengtsson