Svar
på ”Skogen berör oss alla”
Både åkerbruk och skogsbruk är i sin förlängning basindustrier och har stor betydelse för vår ekonomi. Skogsbruket står för 2% av Sveriges BNP balanserar vår handelsbalans. Åkerbruket skördar sina produkter varje år. Skogen efter 60–70 år då granen är avverkningsmogen. Den är lönsam först efter 30–40 år.
I vår bygd kan man grovt dela in produktionen i slättbygd, mellanbygd och skogsbygd. På slätterna är det åkerbruk som gäller. Mellanbygden har i huvudsak djurskötsel och lövträd. Flera marker har skötts på ett sådant sätt att de övergår från privat ägande till naturreservat med Länsstyrelsen som ägare. Gränsen mellan skogs- och mellanbygd ligger på 60–70 meter över havet. I skogsbygden är det mest granen som gäller för alla markägare måste ju leva på sin skog. Synen på skogsbruket har utvecklats de senaste 20 åren. Stormar och smala skiften kräver en skärm av löv och tät gran. Vid planteringen sätts inte enbart gran utan tall och lövträd. Björken kallas ibland för granens amma.
Dagens drift är rationell med olika maskiner. Maskinförarna är väl utbildade även i naturvård. Resultatet efter slutavverkningen är att alla döda träd får stå eller ligga kvar. Man kapar ett visst antal friska granar på 5–10 meters höjd. Hackspettarna gillar vad som finns under barken.
Jag blir förvånad när Naturskyddsföreningen ondgör sig över att det växer snår med hallon och björnbärsris på kalhyggena. Ytan är i själva verket viktig för naturens invånare. Vildsvinen kommer inte åt mask och skalbagge. Möss och gnagare får skydd mot vråk, ugglor och räv. Småfågel och trastar kan gömma sig för falken. De flesta skogsägare avstår att plantera i det hiet. Vi plockar hallon och björnbär. Växterna har funnits på platsen i 1000-tals år och var förr en sötsak för fattigt folk och numera en delikatess för oss. Växterna överlever tydligen en brist på solstrålar i 70 år.
Varför då denna rubrik? Jo, ägaren reglerar framtiden själv i skogsbruksplanen där man formar sin mark efter olika villkor. Den tar tid att genomföra men det går mot mindre avverkningsytor som inte är så känsliga för vinden. Det tar alltså tid att forma den nya skogen med flera generationers tänkande. Trenden går att upptäcka om man inte har en förutfattad mening.
Ingemar Johansson (C)
LÄS MER:Skogen berör oss alla!