För 38 år sedan, den 26 april 1986, exploderade reaktor 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl i det nuvarande Ukraina. 150 000 kvadratkilometer förorenades radioaktivt, mer än 330 000 människor som bodde i omedelbar närhet av reaktorn evakuerades. Här handlar det alltså om ett område med en radie av tre mil runt reaktorn, som är obeboeligt i tusentals år framöver.
Även om det inte finns några strider i Tjernobylregionen efter det ryska anfallet har kriget satt sina spår: saneringsarbetet av den gamla sarkofagen, täckt av en ny sedan 2016, har försenats. Kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl och nu senast i Ukraina har visat att kärnkraftverk utgör en okontrollerbar fara för människor och natur, kommenterade Sascha Müller-Kraenner, förbundsdirektör för German Environmental Aid i april 2022.
I Sverige bland andra länder planerar kärnkraftindustrin för en fjärde generation kärnkraftverk, så kallade SMR (Små modulära reaktorer). De har redan lagt miljarder på att utveckla denna typ av reaktorer utan att lyckas, säger Roine Ekarv, pensionerad säkerhetsinspektör på International Atomic Energi Agency (IAEA). Dessutom bygger de på att man använder plutonium som bränsle och leder oss in i ett samhälle med alltmer utspritt plutonium, ett av historiens mest skadliga ämnen. I en stor del av de cirka 12 000 atomvapnen i världen används plutonium som nukleärt sprängmedel, förklarar Ekarv.
Vi behöver inte kärnkraften och skulle leva tryggare utan den. Utfasningen av kärnkraft främjar förnybar energi, konstaterade Greenpeace i början av april 2024. Aktuellt ser organisationen till att ukrainska skolor och kliniker förses med solenergi. På en krigsskadad skola i Hostomel i Kiev-området och ett sjukhus i Mykolaiv installerades solcellsystem i mars 2024.
Susanne Gerstenberg
Gunaino Enqvist
Bo Alvberger
Hans Nilsson
Göran Bryntse
Katarina Vetterfalk-Striim
Helge Striim
Monica Persson
Per Wikholm