Progressiv undervisning och progressiv kunskapssynen fortsätter leda till generellt sjunkande resultat i internationella undersökningar. För att vända utveckling krävs rejäla reformer.
Svenska elever i årskurs 4 och årskurs 8 gör vart fjärde år TIMSS testen, ett internationellt test som sedan 1995 mäter kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Resultaten för år 2019 visar att den generellt skarpa nedgående trenden är bruten, men kunskapstappet består. Sverige fortsätter även att ligga under EU och OECD snittet.
Grunden för det generella tappet är den progressiva undervisningen – kortsiktigt billiga, men långsiktigt dyra pedagogiken. Den traditionella katederundervisningen har mer än halverats mellan 60-talet och början av 2000-talet. Sverige är ett av de länder som ägnar minst tid åt lärarpresentationer och istället ägnar tid till självständigt arbete utan handledning, enligt TIMSS.
Valet av pedagogik reflekteras i läroplanen, där står det formulerat att “läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande”. Något som är omöjligt för lärare, med klasser på 20-30 elever i varje. Samtidigt som “skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden”, det är med andra ord inte lärarens uppgift att förmedla kunskapen till eleven. Utan skall istället stimuleras till att inhämta den själv. Mycket tid läggs på arbete utan handledning och avsevärt mindre på lärarledd undervisning, vilket reflekteras i TIMSS resultaten.
De progressiva idealen har gjort avtryck på lärarutbildningen och påverkar hur nya lärare undervisar. Stort fokus är på abstrakt pedagogik som grundar sig i att barn själva skall styra över sin utveckling och därmed sin inlärning. Kognitionsvetenskap som fastslår att elever lär sig bäst genom tydliga instruktioner från läraren saknas. Även om vissa lärare föredrar katederundervisning är det en mycket krävande form av undervisning. Det krävs mycket förberedelse och tid, något som många lärare saknar. Med andra ord är den svenska skolan inte utformad för att lärare skall kunna undervisa genom katederundervisning och tvingas i hög grad att undervisa med progressiva undervisningsmetoder.
För att ändra kursen för svensk skola krävs flera åtgärder, men huvudsakligen två. En ny läroplan och en reformation av lärarutbildningen. Läroplanen skall sätta lärarens uppdrag som kunskapsförmedlare i centrum. Kraven på individualiserad undervisning skall skrivas ut, för att läraren i sin roll som kunskapsförmedlare skall kunna göra sitt jobb. Tiden för att elever skall stimuleras till att inhämta kunskapen själva är över, då det är högst ineffektivt. För effektiv inlärning krävs strukturerade instruktioner, något som kognitionsvetenskapen fastslår. Lärarutbildningen skall förbereda blivande lärare för att leda en effektiv undervisning i rollen som kunskapsförmedlare och grundas i forskning om hur elever lär sig bäst. Den abstrakta pedagogiken skall bytas ut mot pedagogik som grundar sig i kognitionsvetenskap.
Sverige skall ha en skola i världsklass, där eleverna lära sig på bästa sätt och lärarens roll som kunskapsförmedlare är central. Lärarutbildningen måste förbereda blivande lärare och grundas i forskning som bäst gynnar elevernas inlärning. Först då kan svensk skola vara på väg mot en skola i världsklass.
Fredrika Albertsson
ordförande Moderat Skolungdom Halland