När staden sedan växer och man behöver nya områden till bostäder, så följer namnen på de som bott där med. Detsamma sker med verksamheter som funnits där. Namn som Arvidstorp, Östra och Västra gärdet, Möllegatan och så vidare är sådana exempel. Allt detta blir en del av vår historia.
När ytterligare utmarker måste tas i anspråk, börjar man namnge dem efter ett sammanhållet tema: blommor i Skogstorp och författarnamn på Slätten är ett par exempel.
Allt eftersom fortsätter staden att bre ut sig och man börjar inkorporera byarna runtomkring. Där har man redan sina egna vägar med tillhörande namn som har vuxit fram efter funktion, ägare, naturförhållande och, inte minst, efter vem som bott där.
Så förhåller det sig i Skrea, som i början av 50-talet gick upp i Falkenberg. Vägarna här har till största delen namn efter de som tidigare bott där. Detta har varit uppskattat av dem som flyttat hit, har vi märkt.
Lite då och då får vi frågor om vem Algernon, Hubert, Ida eller Jenny var. Inte minst blev detta påtagligt då ett sällskap från Amerika var på besök för att finna sina rötter. Att få bli fotograferad under vägskylten Sinas väg var en stor upplevelse Sina var deras anmoder.
Därför är det sorgligt att Mannabergsvägen, som funnits i över 150 år, fått försvinna och att Dammets väg, antagen av fullmäktige, ersatts av Lärftvägen.
Nu byggs det åter i Skrea och nya gator skall få namn. Att gamla Skreabors synpunkter ska få väga tungt därvidlag är angeläget.
Eia Olofsson
Gatunamn. I Falkenberg finns det en mängd spännande gatunamn och det är sorgligt när vissa namn byts ut och försvinner, tycker en läsare.
