EU vill, enligt HN, att 30 procent av medlemmarnas ekonomiska zon till havs ska bli skyddszoner. Nästan en tredjedel av våra hav, således.
EU vill i samma andetag, att bottentrålning ska förbjudas. Det innebär i realiteten sista spiken i det kustnära fiskets kista.
Bottentrålningen idag, är i huvudsak efter havskräfta. Den kallas med rätta för "lerhummer" på Läjet. Kräftan bygger nämligen långa gångar nere i bottenleran, på en i övrigt tämligen steril botten med föga växtlighet och idag få fiskarter.
Den sitter i öppningen och väntar på att något ätbart ramlar ned. Då kan man ta dem i trålen. Hur EU, WWF, MP och "experter" tänkt sig att man ska fånga lerhummer utan bottentrålning, förstår jag inte. Metspö, pittoreskt guppande flöte och krok med en brödbit? För mask är väl förbjudet? Lycka till!
Att använda tinor är givetvis – på papperet – ett alternativ. Men metoden kräver stora investeringar, minst två man ombord och ett begränsat fiske, eftersom de stora industritrålarna tar med sig markeringsflaggorna i vattnet. Det går bara att bedriva, där dessa inte fiskar. Vilket väl innebär "Barnens badstrand".
Lars Lindh
Varberg