Den globala sko- och klädindustrin är en smutsig bransch där en rad mer eller mindre skadliga ämnen används. Sådana som till exempel kan orsaka cancer eller allergier. Dessutom går det åt mycket stora mängder vatten vid tillverkningen.
Det är grunden bakom det nya lagförslag som presenterades i april. Organisationen Svensk Handel sparkade bakut direkt och kallade förslaget ett dråpslag mot en redan pressad bransch. Den 2 oktober ska samtliga remissinstanser ha sagt sitt.
Försäljningen rasar
Försäljningen av skor har rasat med över 30 procent hittills i år, nästan dubbelt så mycket som försäljningen av kläder. Den främsta orsaken är den globala pandemi som pågår. När folk inte träffas behöver de heller inga skor, enkelt uttryckt.
Tidningen har kontaktat några av landets största skoföretag - Nilson Group, Vagabond och Scorett, samtliga med huvudkontor i Varberg. Företagen är, inte oväntat, negativa. De anser att skatten skapar en kostsam administration och är onödig eftersom man säger sig redan ha fasat ut merparten av de farliga ämnen som berörs. Men skatten ska betalas ändå. Den som kan bevisa att farliga ämnen inte använts får pengar tillbaka i efterhand. Hur skatteverket ska kunna avgöra det är oklart.
Skapar extra arbete
– Vi uppskattar att hanteringen genererar mycket extra arbete både hos oss och hos våra återförsäljare, säger kommunikationschefen Anna Fahle Björcke på Vagabond.
– Syftet är gott, men vi följer redan de EU-regler som finns.
”Vi är oroliga för att vi kommer att se marknaden försvagas på grund av detta komplicerade skattesystem och att det allmänna kravet på ett hållbart mode kommer att ledas i fel riktning”, understryker Vagabonds vd Anders Odén i sitt remissyttrande till regeringen.
Orolig vd
Detaljisten Nilson Group är inne på samma linje. Vd Magnus Nilsson är orolig:
– Åtgärder för att förbättra vår miljö är önskvärt. Men detta förslaget är inte alls bra, hävdar han. Det skapar väldigt stora kostnader för företagen och minskar inte skadliga ämnen nämnvärt.
– Ett stort miljöarbete görs redan nu i alla svenska modekedjor, fortsätter han. Alla har detta högt på agendan. Modeskatten drabbar dessutom mest svenska företag!
Han anser att pandemin redan nu gör jobbet för miljön eftersom konsumtionen minskat och att alla partier bör sitta stilla i båten tills stormen är över.
– Allt annat vore farligt! Vi behöver vara rädda om alla jobb som finns. Politikerna förstår verkligen inte alls vad modeskatten innebär för ett företag som Nilson Group.
”Kontraproduktiv skatt”
Sophie Arnesved, hållbarhetsansvarig på Scorett. är inne på samma linje som Nilson Group och Vagabond.
– Skatten blir kontraproduktiv, det kommer bli dyrare att testa allt än att betala skatten. Vi gör redan ett stort arbete som fungerar bra. Vi följer EU:s kemikalieförordning REACH och har även en egen restriktionslista där vi utgår från Kemikaliegruppen där de flesta svenska modeföretag är med, säger hon.
– Vi agerar dessutom på en global marknad. Om bara Sverige ställer sådana här specifika krav så skulle det kunna leda till att leverantörerna inte orkar med oss. Att vi är för krångliga.
Fakta: Modeskatten i korthet
•40 kronor i skatt/kilo för alla kläder och skor, med möjlighet till avdrag på upp till 95 procent för de varor som inte innehåller vissa specificerade farliga ämnen. 5 procent måste betalas oavsett.
•Plagg med allvädersfunktion som innehåller mjukgjord polyvinylklorid, polyuretan eller gummi beskattas med ytterligare 19 kronor/kilo.
•Skatten beräknas förstärka statskassan med 759 miljoner kronor/år.
•Prisökningar på fyra procent förväntas, liksom försäljningsminskningar med en procent.
•Utredarna räknar med att utfasningen av kemikalier sker fem år tidigare än om skatten inte införs.
• Om riksdagen säger ja träder lagen i kraft 1 april 2021 och tillämpas från 1 juli 2021.
Brödtext här...
LÄS MER:Nilson Group gjorde en förlust på 65 miljoner
LÄS MER:Nej tack till sko-skatt!
LÄS MER:I Varberg föds morgondagens skomode
