Rebecka forskar om nätmobbning i arbetslivet

Rebecka Cowen Forssell vid Malmö universitet hoppas ändra på det. Och intresset för hennes forskning om hur vi beter oss mot varandra på nätet i arbetslivet är stort. I år har hon tilldelats Årets HR-forskningspris.

– Jag har fått mycket uppmärksamhet från media och olika fackförbund och jag uppfattar det som min forskning kan komma till användning, säger hon.

Rebecka Cowen Forssell, 40, som är uppvuxen i Falkenberg har bott i Malmö sedan hon började plugga på universitet. Från början läste hon sociologi i Lund , därefter socialt arbete vid Malmö universitet, där hon blivit kvar.

– Men jag har kvar mina föräldrar och vänner i Falkenberg och är ofta och hälsar på.

Olika plattformar - olika konsekvenser

I sin forskning om nätmobbning har Rebecka gjort en enkätstudie med närmare 3400 personer i arbetsför ålder samt gjort djupintervjuer med fyra utsatta män och fyra utsatta kvinnor i åldern 40–65 år inom olika verksamheter.

– Det handlar mycket om makt. Det är viktigt att förstå kraften som finns i digitala och sociala medier, den digitala utvecklingen innebär en förändrad maktrelation. Det som också är viktigt i analysen är att de olika plattformarna innebär olika typer av konsekvenser för den utsatta.

I sin kartläggning har hon kommit fram till att fler män än kvinnor blir nätmobbade på jobbet, chefer utsätts allt oftare för mobbning via digitala kanaler och varje digital plattform skapar särskilda former av mobbning.

Tystnad som svar vanligast

Den främsta plattformen för nätmobbning på arbetsplatser är e-post. Meddelandena kan vara nedlåtande eller aggressiva och hotfulla, men vanligast är att inte få några svar, att bli undanhållen information.

När det gäller sociala medier som Facebook eller bloggar finns en oro över vad som finns tillgängligt att googla fram. Att både privatliv och arbetsliv hängs ut. Det är vanligare att den aggressivt och direkt uttryckta mobbningen finns på Facebook och blogg. Då finns en publik som hetsar. Publikens roll och kommunikationskanalens förankring i arbetsorganisationen påverkar hur mobbningen uttrycks.

Föräldrar ett problem i skolan

Sedan Rebecka blev klar med sin avhandling för två år sedan har hon fortsatt med ett fördjupat forskningsprojekt om skolan.

– Många lärare och skolledare får arga mejl från föräldrar. I dag uppfattar många föräldrar sig som kunder som har rätt att ställa krav, men en del går väldigt långt. Hur det uttrycker sig varierar, men i områden med hög utbildningsbakgrund kan föräldrarna vara mycket välformulerade och vassa, gärna med en titel eller ”fin” signatur för att visa att de är överordnade.

Det händer att lärarna känner skam och håller mejlen de fått för sig själv.

– De är rädda att andra tolkar mejlen som att man är oprofessionell, det är viktigt att prata om det för att ta bort känslan att man är ensam.

Elever lägger ut filmsnuttar

Föräldrar liksom elever hänger ibland ut lärare på nätet. På senare år har elever ägnat sig åt att filma ovetande lärare, ibland har dessa provocerats så att det blivit extra kul. Sen har filmsnutten lagts ut på nätet.

– Det är en mycket obehaglig upplevelse för många lärare.

Rebecka hoppas att hennes forskning ska leda till diskussioner ute på arbetsplatserna.

– Jag vet att många arbetsgivare ligger i startgroparna för att hantera frågan. Men det går inte att göra några generella regler eller instruktioner, frågan måste hanteras på varje enskild arbetsplats. Och det är viktigt att det finns en dialog.

Lena Berglund

lena.berglund@hn.se