Coolheten framför kameran var en av anledningarna till att Renée Nyberg blev kvar på tv. Hon berättar att Tur i kärlek som också var hennes första program, mest var en kul grej.
En tid innan hade hon startat en vintagebutik på Södermalm. Men så fick hon frågan om att testa som programledare på den då nystartade tv-kanalen TV4.
- Jag fick jobbet. Programmen spelades in i Göteborg. Vi gjorde fyra avsnitt om dagen under några veckor. Det blev totalt 140 program som sändes i två år. Det var nästan overkligt – lite som att hålla i en femkamp på midsommarafton.
Själv tror hon att det var hennes inställning till jobbet som var avgörande – åtminstone i början.
- För många är det en dröm att jobba på tv. Men för mig var det inte livsviktigt. Jag tänkte aldrig att det skulle bli en ny karriär.
Direkt efter Tur i kärlek fick hon ett nytt erbjudande – att leda det betydligt allvarligare programmet Stora famnen. Det var också där hon valde att satsa helhjärtat på yrket.
Sedan har det rullat på. Efter några år bytte hon kanal till TV3, men sedan 2014 är hon tillbaka på TV4. Bland annat med de egna programmen Bytt är bytt och Renées brygga.
I tv ser du ut att vara tryggheten själv. Var kommer det ifrån?
- Det är nog bara min personlighet. Jag är i grunden orädd för att misslyckas. Om man bär på en rädsla för att inte passa in och tänker på hur man själv uppfattas, skapar det en känsla av otrygghet. Av någon anledning har jag inte det.
- Jag tror i och för sig att det också hänger ihop med att fokus inte är på mig utan på människorna runt omkring.
Efter 24 år i tv-rutan tycker hon att hon är sig ganska lik även om hon så klart fått mycket mer erfarenhet. Samtidigt ser hon att steget in i tv-världen har haft stor betydelse.
- Det har inte bara varit ett arbete utan en stor del av mitt liv. Jag har ju också mött båda mina män i den här branschen. Att bilda familj, bryta upp och bilda en ny med David och få sonen Leo har också varit betydelsefulla händelser som påverkar hur jag lever idag.
Hon ser 50-årsgränsen som en ny fas i livet, den som på sätt och vis kommer att likna den tiden då hon levde utan barn.
- Det känns spännande. Mellan 25 och 30 kämpade man med att få en trygghet – bygga en familj och ett boende, få en bas och en grund. Där är jag färdig. Nu öppnar sig en massa nya tankar och nya möjligheter.
- Kanske bestämmer man sig för att bo någon annanstans eller jobba med något annat, jag vet inte. I allt detta finns ett vemod men jag är också lite förväntansfull.
Fyller: 50 år den 17 maj.
Bor: På Värmdö i Stockholms skärgård.
Familj: Maken David Hellenius och barnen Emma, 21, och Tom, 16 och Leo, 9.
Gör: Programledare och producent.
Om att fylla 50: "Det var ingen fara att fylla 30 och 40, men 50 är den första siffran som känns lite läskig. Det är första gången som jag tänker att det är gammalt, samtidigt känner jag mig inte gammal."
Så firar jag födelsedagen: "Med en stor fest. Jag har döpt den till 50 år och hundra hattar. Jag tänker att det ska rullas hatt och vi ska bli glada i hatten."
Senast lästa bok: "Jag har just avslutat Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker. Den var helt fantastisk. En otroligt härlig och sorglig historia.
Sista jag gör innan jag somnar: "Jag och David har en liten procedur då vi tackar för i dag, för att alla är friska och mår bra. När Leo föddes levde han inte. David fick följa med till traumarummet där han gav löftet att om Leo överlevde skulle han tacka för det varje dag i resten av sitt liv. Det har vi hållit fast vid."
