Soran Ismail föddes som flykting i Iran och var knappt ett år när han kom till Sverige. Under hela sin uppväxt har han grubblat över sin identitet - svensk eller kurd? Han bodde i ett ”svenskt” område och han säger att hans svenskhet hängde ihop med hur andra uppfattade honom. Kompisarna som kände honom tyckte att han var ok. Men utseendet skilde dem åt. Hur de än uppförde sig var deras svenskhet aldrig ifrågasatt, medan Ismail alltid var noga med hur han betedde sig annars betraktades han som en bråkig blatte. Hans svenska identitet var inte självklar. Han representerade inte bara sig själv utan förknippades alltid med sin etnicitet.
Nu har Ismail skrivit boken "Absolut svensk" som följer upplägget av tv-programmet med samma namn men nu i fördjupad form. Han skriver om resan med familjen till Kurdistan i norra Irak där han frågar sig om det är hans krig, han berättar om föräldrarnas bakgrund och politiska engagemang som tvingade dem att fly sitt land 1986, han talar om rasismen som han upplevt i hela sitt liv, om ”järnrörsskandalen” och om sina egna och andras fördomar. Och han betonar gång på gång vikten av att få höra till, att få vara del av ett större ”vi”.
Känslan av att inte höra till är stark, menar Ismail, till slut accepterar man det och utanförskapet blir ens identitet. Han varnar för att vi inte inkluderar tillräckligt många. Och det gäller inte bara invandrare utan många andra grupper i samhället som också lätt hamnar utanför. Erbjuds inte människor ett konstruktivt sammanhang kan man lätt hamna i ett destruktivt istället.
Tonen i Absolut svensk är lågmäld och vänlig och sitt allvarliga ämne till trots saknar den inte humor heller. Ismail är ju ändå en av landets främsta standup-komiker och som han säger, han har gjort sig en karriär genom att skämta om rasism. Han har också lång erfarenhet av sitt ämne så han saknar inte infallsvinklar eller perspektiv. Det gör Absolut svensk både till en lättläst, klok och mycket personlig bok om några av vår tids viktigaste frågor.
