Johan i Falkenberg ville vara snäll och hjälpa en tjej som behövde ta ut pengar. Men i samma stund som han tog ut summan som tjejen swishat begick han en misstänkt brottslig handling i form av penningtvätt.
Johan blev lurad av tjejen men även straffad av sin bank som satte en spärr på hans bank-id i ett år. Han själv har inte blivit polisanmäld för händelsen, men banken agerade i princip omgående.
– Jag tycker det är jättetråkigt att det är så här. Man borde få en chans. Det känns ju som ett jättestraff. Han är också offer i det här och har förklarat sig. Han är inte polisanmäld och har blivit lurad, varför ska han bli straffad?, säger Jessica Hardiman som arbetar som konsumentrådgivare på Falkenbergs kommun.
Blir indragna i bedrägeri
Det visar sig att Johan är inte ensam om att hamna i swish-fällan.
– Vi får in fler och fler liknande samtal från konsumenter som blivit lurade eller på olika sätt blivit indragna som en länk i ett bedrägeri. Det är lite olika sätt, du kan ha blivit lurad, lockad eller hotad. Vi får in klagomål från konsumenter som säger sig blivit lurade och som anser att de har fått en orimligt hård åtgärd av bankerna, säger Fredrik Nordquist, jurist och biträdande chef på Konsumenternas bank- och finansbyrå.
Utan tillgång till ett bank-id blir vardagen betydligt krångligare. Det finns i dag ett alternativ i form av Freja eID, men som inte fungerar i samma utsträckning som bank-id. Kunder utan bank-id behöver använda sig av en inloggningsdosa.
– Det är många som ger uttryck för att det får stora konsekvenser. Man använder bank-id i många situationer, vissa har det även i sitt jobb, säger Fredrik Nordquist.
I dag är det helt upp till bankerna att reglera tillgängligheten för bank-id.
– Därför är det svårt att gå vidare. Vi har återkopplat problemen och frågat bankerna hur de ser på det här, säger han.
Banken: ”Vi måste agera direkt”
Mikael Eriksson är kontorschef på Länsförsäkringar i Falkenberg. Han ger sin syn på bankernas system när det gäller bank-id.
– Vi måste rätta oss utifrån penningtvättslagstiftningen. Om vi ser att en kund utnyttjar tjänsterna felaktigt behöver vi avsluta eller pausa dem. Vi måste agera direkt, det kan röra sig om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Men kunderna får alltid en möjlighet att förklara sig, säger han och fortsätter:
– Svaren bedöms centralt och sedan vidtar vi lämpliga åtgärder. Det är beklagligt att oskyldiga hamnar i kläm men vi har den här lagstiftningen som vi måste förhålla oss till.
Kunden kan även överklaga beslutet till bankens kundombudsman som arbetar opartiskt och därefter Allmänna reklamationsnämnden (ARN).
Känner kunderna, till exempel föräldrar som skaffar swish åt sin barn, till vilka regler och fällor som finns?
– Det finns villkor till alla våra tjänster och tjänsterna får inte användas i strid med gällande lagstiftning. Vi som bank har rätt att stänga ner de här tjänsterna om det är nödvändigt. Men det finns nog en stor okunskap för gemene man och där ser jag problematiken. Där behöver bankerna bli än mer tydliga i vad som gäller exempelvis bedrägerier, vi behöver sprida kunskapen, säger Mikael Eriksson.
Statlig e-legitimation
Anna Kindberg Batra fick 2020 regeringsuppdraget att utreda statens roll på betalningsmarknaden. I slutet av mars i år lämnades betänkandet över till finansdepartementet. Slutsatsen blev att staten måste ta ansvar för att garantera säkra betalningar. Därför bör staten införa en statlig e-legitimation, enligt Anna Kindberg Batra.
– Det är en brist för Sverige att vi inte har en e-legitimation på den högsta säkerhetsnivån, sa Kinberg Batra i samband med presentationen av betänkandet.
Hon konstaterade också att många människor står utanför det digitala betalningssystemet och att fler behöver få tillgång till det.
– Privata banker äger centrala delar i systemet och staten måste kliva fram mer, sa hon.
LÄS MER:Banken spärrade Johans bank-id efter swish-bedrägeri i Falkenberg
